Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•184
bekantskap med den mägtiga fru Ramborg, som i forna tider
bodde i Viks slott. En berättelse, som gjorde ett helt annat
intryck, var om den sköna fröken Lieven, hvars porträtt
också fans på Vik.
När jag tänker på denna trakt, titta glada
barndomsminnen som ljusa englahufvuden emot mig ur hvarje vrå af
berg och äng. Fastän så många vintrar lagt sin snö öfver
nejden sedan jag sprang der, skulle jag känna igen
smultronställena och de hvita konvaljernas plats, hitta till stugorna
och lilla Nibbleskogen. Enskilda tilldragelser fästa sig ocksä
på ett eget sätt i minnet utan att man gör sig reda för,
hvarför just de framstå, då så mycket annat försjunker i
glömska. Så kan nu en vacker solnedgång, en melodi dröja
qvar i erinringen med ett eget behag. Kornknarrens
enformiga ljud, en fogels sagta qvitter, koskällornas klang kunna
olta bättre än ord återföra minnet och stämningen från
denna tid.
Som en glanspunkt framstår dock för minnet don pingst,
då min far döpte den unga juden, som han lärt kristendom.
Den strålande vårdagen, den med löf och syrener klädda
kyrkan, den rörda ynglingen, som sjelf svarade ett klart ja
på frågan, om han ville blifva döpt till vår tro, står lifligt
för erinringen. Jag ser huru solen lyste in och huru dopets
vatten porlade i det mörklockiga håret. Tårarna i de svarta
ögonen och ansigtets lyckliga uttryck stå också klart för
mig. Min fars vackra och innerliga sätt att läsa välsignelsen
gjorde alltid ett djupt intryck på mig.
Hur många feststunder har ej ett barn! Så t. ex. min
första färd i båt på Mälaren, då vi besökte det gamla
fideikommisset Sjö, tillhörande Banérska slägten. Jag hade nyss hört
Fouquës Undine berättas och höll oupphörligt handen i
vågorna för att kanske få ett korallhalsband. Midsommaren
med sin dans kring den granna majstången, då eldar tändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
