Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•245
fina gamla ostindiska fat, fyllda med frukt eller sylt, så tänkte
man aldrig på att någon gröfre mat behöfdes för detta lifvet.
Det första arbete, hvarmed Thekla Knös framträdde inför
allmänheten, var en öfversättning af Dickens Syrsan vid spiseln.
Hon beskrifver sjelf huru hon föll på denna tanke, och huru
den förverkligades. Hennes mor läste ej engelska, och då nu
Thekla en dag börjat läsa The Cricket ön the hearth, ville hon
gerna meddela modren den glädje hon hade af den lilla
boken. Hon berättar härom:
Jag började läsa högt på svenska, men det gick icke bra, ej så
lätt som ur tyska böcker; här funnos uttryck, som voro svåra att
ögonblickligt återgifva, som förlorade sitt behag, då ett motsvarande
svenskt ord ej i hast kunde finnas. Nedslagen afstod jag från
företaget, — men plötsligt föll mig en ljus idé in —, jag skulle skrifva
en öfversättning. Snart satt jag på den låga barnstolen vid min lilla
byrå och skref flitigt. Djerfva tankar uppstego i mitt hufvud; tänk
om detta kunde blifva tryckt! Hvilken förmätenhet, men huru roligt
om det vore möjligt! Jag skulle då få penningar som jag sjelf
förtjenat — hvilket oberoende! I min inbillning förvandlade sig dessa
ej ännu vunna skatter till alla saker, som vårt lilla hushåll behöfde,
allt hvad husets fru kunde önska. Jag skref och skref; slutligen var
boken färdig. En vän lemnade mitt arbete till en bokhandlare i
Stockholm. Efter en tid fick jag ett rekommenderadt bref". Hvilken
lycka och ära att få klippa af det. lilla snöret och bryta sigillet! Så
mycket pengar!! Var detta verkligen mitt? — Den ena sedeln måste
genast med en vers, hvari han kallade sig Per Sedel och förklarade sig
vara en vandringsman, begära logis i fru Alidas plånbok. Der var
godt rum för den resande, som likväl ej länge blef qvar, men
lemnade behagliga minnen i olika former. Så kom en vacker dag sjelfva
boken, — du lilla ljusgröna bok, med elf figurer på permarna!
Vänliga elfvor hade också varit verksamma för att bereda ditt festliga
emottagande. En krets af vänner samlades, det lilla blomsterrummet
var mer än vanligt upplyst. Midt på bordet framför värdinnan låg
den lilla ljusgröna boken, och liksom fyllda genom dess geniers
försorg stodo de gamla kinesiska tallrickarna i rund och bjödo på russin,
mandel och fikon. De visade sig eljest endast om julen eller på
särskilda högtidsdagar, men nu myste de små kineserna så godt under
mödornas frukt. Stämningen är den bästa, alla äro som harmoniska
toner i ett fullt ackord. När man meddelat sina tankar en stund,
börjar läsningen.
Se på henne! Se hur hennes ögon stråla, hur kinderna £å färg,
hur de hvita tänderna skymta fram vid ett leende. Ja, älskade mamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
