- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
260

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•260

följdstränga, klart filosofiska karaktersteckningen hos George
Bliot; det aristokratiskt polemiska draget hos grefvinnan Hahn
Hahn; den stolta sjelfständigheten hos en Anette v.
Droste-HülsdorfF; den starkt utbildade historiska känslan hos Louise
von Francis; Fanny Lewalds reformifver och Betty Paoli’s
dystra resignation — allt detta är något manligt, något
afvikande från det, hvarmed man plägar känneteckna det »qvinliga»
skaplynnet. Dessa förfrs diktning visar ofta en med det manliga i
deras anlag kämpande qvinlighet, en qvinlighet, som de stundom
verkligen lyckas frigöra sig från, men som deremot, i bästa fall,
förbinder sig med det manliga i deras begåfning till en hel
och harmonisk författarperonlighet.

Den framstående författarinnan Wilhelmina von Hillern
är en typ för denna ännu kämpande qvinlighet. Hon har en
stor skaparekraft, hvilken sträcker sig såväl öfver det
dramatiska som det episka området; hennes alpbilder äro lika
mästerliga som hennes sedebilder; de konflikter hon framkallar äro
lika gripande, som handlingen är följdriktig. Det lyriska
elementet deremot besitter hon icke; den fina iakttagelsen, den
naiva glädjen i det ringa och stilla, den ömma känsligheten
saknar hon. Hon känner sig väl till mods blott der det är
kamp, storhet, lidelse, så väl i naturen som i menniskolifvet;
hennes problem är kraftutvecklingen, synnerligen de qvinliga
krafternas utveckling genom de manliga. I »Valborg med
Gamen» har denna kärlek till kraften utmynnat i glädje öfver
den rent fysiska styrkan hos såväl hjeltinnan, som hjelten; all
handling i boken rör sig kring de öfverdådigaste kraftprof och
höjdpunkten af dessa är den vilda brottning, der Valborg tvingas
att i Joseph se sin besegrare. Författarinnan målar allt
dylikt med den fullblodigaste manliga kraft, medan hon deremot
i andra afseenden har flera af de svagheter dem man, väl ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free