Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■284
Skälen till dessa forhållanden äro ej svåra att inse.
Franskans hela skaplynne är alt för olikt svenskans, att ej känslan af
något utländskt genast skulle påtränga sig oss. då vi inöta ett
ord ur detta språk. Men det som är alt för främmande
släpper man ej gärna in i sitt hjärtas inre, mera förtroliga, liksom
mera andaktsfylda gemak. Med afseende på franskan tillkommer
ytterligare att detta språks inflytande på vårt egentligen rör sig dels
på salongslifvets, dels på mera speciella yrkens områden och
redan därigenom stänger sig från en plats t. ex. i den kyrkliga
hymnen eller på predikstolen. Men vi böra minnas, att ej häller
latinet, detta språk i talar, lyckades vinna något rum i vår poesi,
icke ens under den tid då dess makt hos oss var störst.
A andra sidan tyskan. Detta är ett språk, som står vårt
eget mycket nära, och som från gamla tider starkt påverkat det.
Ett tyskt ord kan ofta genom en helt lätt omhyfsning få
utseendet att vara fullkomligt svenskt, och det har då framför de
verkligen inhemska orden det företräde, som det mindre hvardagliga,
det utsökta, eger framför det nötta och tusen gånger sagda. Det
är samma öfverlägsenhet, som halft föråldrade uttryck ej sällan
ega öfver hvardagsorden. Iielt visst är det ofta ej därför att dessa
gammaldags uttryck äro gamla, som de hedras, utan derför att
de i viss mån äro nya. För talaren eller skalden, som ej är
språkhistoriker, kan ett ännu ej fullt hemmastadt tyskt ord ofta
förefalla just lika godt som ett ålderdomligt svenskt.
Fosfori-sterna, hvilka i början af detta århundrade sökte rikta vårt
modersmål med (visserligen ofta misslyckade) tyska lån, och göternas
vittra skola, som hällre ville förbättra det med inhemska
fornord, voro barn af samma tid, och i språkligt hänseende äfven
barn af samma anda.
Det är ej lätt att finna ett uttryck, hvilket så väl illustrerar
hvad vi velat, säga, som det, hvilket här bildat vår utgångspunkt;
på denna grund må man förlåta vår digression. Vi skulle blott
ytterligare vilja tillägga, att det uppenbarligen är fördelaktigt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
