Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■285
ett språk att inom sig ega ord af hvad man kunde kalla olika
rangklasser. Det blir därigenom både mera noggrant och mera
uttrycksfullt. Ensidigt vore det utan tvifvel, om man ville offra
dessa, de yppersta förtjenster ett språk kan ega, för det till på
köpet fåfänga sträfvande att återföra »språkets renhet». Smaken
och naturen, ej teorien och lärdomen, böra här fö råda. Säkert
vore det t. ex.mindre lyckadt att för språkrenhetens skull förbyta
vår »husliga härd» till en »huslig ärih.
Aril är nämligen det gamla svenska namnet på ifrågavarande
begrepp. Hos danskarne lefver detta ord ännu kvar i fullt bruk
under formen Arne. Våra-förfäder hade det motsvarade ar in,
hvilket genom sitt -n förhåller sig till det nuvarande äril, som
det gamla himin till vårt himmel. Språkforskaren kan sluta
sig till att ordet en gång — tidigare än vår nordiska historia
börjar — måste hafva egt den fullare formen arina. Och just i
denna gestalt återfinna vi det i finskan med betydelsen »ugnshall».
Vi hafva alltså här åter ett af de nyss omtalade urgamla
kulturlån, som finnarne gjort från germanerna. Finnarne förstodo
ej på den tiden att själfva baka bröd; uttrycken för »bröd»
liksom för »ugn» äro hos dem lånade. De lärde från sina längre
n ~
hunna grannar på samma gång namnet och saken, -— detta långt
innan Erik den Helige gjort sitt korståg till deras strand.
N’avoir ni feu ni lieu siiga fransmännen i betydelse »sakna
hus och hem». Feil är det latinska foeus, hvilket betyder
»härd»; i franskan har ordet, som bekant, fött den något ändrade
betydelsen »eld», och »härd» uttryckes med det från samma stam
härledda foyer, ursprungligen focarium. Ilos oss är ordet foyer
bekant som namn på sällskapssalen i större teatrar.
Egentligen var i franska teatrar le foyer skådespelarnes enskilda
forsamlingsrum, deras »husliga härd», dit de kunde draga eig
tillbaka närde ej uppträdde på scenen. Ett äldre likartadt namn på
detta deras rum var le ehauffoir, »uppvärnmingsplutsen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
