- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
288

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■288

efter sina fäder, t. ex. Nils-son, Karls-son, så är det hos araberna

omvändt ganska vanligt att fäderna taga namn efter sina
sönder ~ o

— så olika äro folkens seder. En person, som fått en son, åt
hvilken han gifvit namnet Ibrahim (Abraham), tager sig derpå
i faderlig stolthet gärna själf tillnamnet Abu-Ibrahim.

Den klyfta, hvilken skiljer de indo-europeiska språken från
de semitiska, afspeglar sig, som vi finna, i uttrycket för »fader».
Annars är det en gammal iakttagelse, att namnen på »fader»
och »moder» i de mest aflägsna tungomål bruka sammanträffa.
En tysk vetenskapsman, Buschmann, har enkom företagit sig
att upprätta en samling af uttryck för dessa begrepp ur en mängd
språk från alla verldsdelar. Det visar sig af denna, att stafvelserna

pa, ba, ma — ta, cla, na,
eller omvändt aj), ah, am — at, ad, an

nästan öfveralt återkomma som beteckning af de båda begreppen.

Mången har varit benägen att i dessa språkliga
öfverensstämmelser se’ genljud från människoslägtets barndom, och ett
bevis att alla växlande tungomål stamma från samma enda urspråk.
Alt för många årtusenden skilja oss emellertid från en sådan
mänsklighetens urtid, att vi skulle kunna hoppas i de
ständigt sig förändrande språken finna något ännu kvarstående minne
därom; och särskildt det här omtalade förhållandet är utan hvarje
beviskraft. Fastmer äro alla dessa namn att räkna som
uppkomna genom efterbildningar af barnens f örsta stammande försök
att bilda ord. Läpp-ljud och tand-ljud äro för barnet de lättaste
att uttala; gom-ljuden k och g, äfvensom r, spela af motsatt grund
ingen roll i de första faders- och moders-namnen. Särskildt
af-böjas alla förhastade slutföljder af ofvan omnämndt slag
därigenom, att de anförda stafvelserna ofta fördela sig alldeles omvändt
på de två ifrågavarande begreppen. Araukaniskan, ett
sydamerikanskt tungomål, gifver åt pappai betydelse »mamma»;
georgi-skan och iberiskan, tvä språk som talas i Kaukasus, låta mamma
betyda »pappa». Modersbröstets namn, i latinet mamma, i en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free