- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
290

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■290

I Grekland skiljer man mellan pàpas »påfve» och papds »presto.
Skånska folkspråket har af samma stam med mycket fördunklad
betydelse ordet peliling »pojkbyting», som äfven fins i danskan.
Ursprungligen hette det päpling och betydde »skolgosse»,
egentligen »liten prest». Ordet liksom målar för oss en tafla ur forna
tidens skollif. då den som egnade sig åt boken ansågs vara
förutbestämd att blifva prest.

Sådana ord som patricier, patronus, patron visa en annan
utveckling af fadersnamnet. Från betydelsen »beskyddare» har
patron i franskan öfvergått till betydelsen »förebild», »mönster», och
uttalas af engelsmännen i denna mening pattern.

Ordet fadder ar också en härledd form af fader, och bette
noggrannare gud-fader, gufar. Anmärkningsvärdt är blott att
fadder icke har något feminint »modden vid sidan, utan säges
också om kvinliga dopvittnen. Ännu längre gå tyskarne, som
använda sitt af pater härledda Pathe ej blott om faddrarne,
manliga och kvinliga, utan äfven om gudsonen och guddottren.
Fransmännen skilja mellan parrain och marraine, hvilka afse
förhållandet till barnet, och compcre ocli commcre, som afse
förhållandet mellan faddrarne inbördes. Af det sista ordet hafva de
bildat cömmérage med den nedsättande betydelsen »skvaller,
värdelöst prat», alldeles som"det engelska gossip uppkommit af
ett äldre god-sib »gud-skyldskap», »fadderförhållande» eller, som
våra egna förfäder sade, »gudsivalag». En synnerligen lyckligt
bildad parallel till cömmérage och gossip har svenskan i det
provinsiella faddersladder. Den »skyldskap i Gud», som enligt
katolicismens uppfattning eger rum mellan inedfaddrar, alstrade
en förtrolighet hvarom äfven ordet fadderhyss hos oss
innehåller ett minne, och som lätteligen fick en alt fiir skvallrande
karaktär. Däraf de omtalade uttrycken.

Som prof på huru modersnamnet vidgat sin användning
utanför den egentliga sferen kunna vi utom matrona, som ännu
står grundbetydelsen temligen nära, minnas orden matris »gjut,-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free