- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
297

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■297

sic ofta vara ur stånd att sammanfatta detta enskilda till ett
Ö

allmännare begrepp.

Vi hafva som följd häraf på detta område gjort icke fä lån
från andra folk. Införandet af sådana uttryck som onkel, tant,
nevö, nièce kan ej sägas hafva sin grund i den böjelse för
»utländsk flärd», hvilken påstås vara ett af våra nationella lyten.
Vårt språk saknar motsvarande inhemska uttryck. Onkel
sammanfattar i sig både farbroder oeh morbroder, och mången
gång, t. ex. vid öfversättningar från främmande språk, möter
det svårighet att specificera uttrycket till ettdera. I alin
händelser angifva de nämnda svenska orden synbarligen båda samma
grad af slägtskap och denna slägtskapsgrad borde ega sitt namn.
På samma sätt med de öfriga anförda orden.

En liknande brist röjer vårt språk däri att det ej, såsom
nästan alla andra europeiska språk, förmår sammanfatta det
andra uppstigande slägtledets tvänne underordnade fall, farfader
och morfader, i ett ord.

I Baggesens bekanta visa »Da jag var lille» äro raderna

Jeg spöged i min ömme Moders Arme,
og sad til Hedst paa bedste Faders Knæe

af Kellgren utgifna med

På bästa faders knä att rida ranka,
sen slumra sött på bästa moders arin.

För dansk uppfattning kan bedste Fader här svårligen vara
annat än Bestefader »farfar eller morfar», och Kellgren har
altså gjort sig skyldig till ett öfversättningsmisstag. Men äfven
om han hade rätt förstått den danske skaldens ord, skulle det
likväl varit honom omöjligt att öfversatta dem till svenskan.
Han kunde ej veta huruvida Baggesens barndomsminnen
hänförde sig till hans farfar eller till hans morfar.

Vårt Xya Testamente har ett ställe, som af samma grund till
sin öfversättning är tvifvelaktigt. Det talas där i de första
verserna af andra brefvet till Timotheus om dennes mdmmë.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free