- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
306

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■306

och vittna om huru han med skämt söker slå bort känslan af
den enslighet och öfvergifvenhet, i hvilken han lefver. Orden
äro skapade i någon melankolisk stund, då knappen lossnat i
hans röck, och han för att äter få den fastsydd måst lita till
det torftiga hustrusurrogat han kunnat ega i sin synecessär.

I äldre skandinaviska och tyska skrifter, ja till och med
stundom ännu i gammaldags stil, ser man hustrun nämnd med
uttrycket husäran, die Hausehre. Uttrycket är bibliskt; det
stammar från psalmen 68:13, men hvilar tyvärr liksom
hustron på ett filologiskt misstag. Det hebreiska newdt bdjit
betyder rätteligen blott »husets bebyggarinna»; en tillfällig likhet
med ett annat uttryck naivdi bdjit, har vållat öfversättningsfelet.

Språket har, som vi se, understundom sagt kvinnan vackra
ting, mot hvilka språkforskaren som vetenskapsman, om ock ej
som man, måste inlägga sin gensaga. Dock kan språket äfven
på allvar säga henne artigheter. Finskan är ett ärligt språk,
och då det nämner »hustru» med ordet vainio, som egentligen
betyder »hjärta», är detta fullt uppriktigt menadt. Ordet har
förut varit ett smeknamn vid tilltal: »mitt hjärtekorn» (corculum,
i romarnes språk) innan det fick den allmänna betydelsen »hustru».

Rätt vackert är också polackarnes uttryck för kvinna:
bialo-glowa »ljushufvudet». Märkvärdigt nog förekommer samma
namn ända långt in i Asien, borta hos Turkestans ösbeger:
deras ak-baschlik betyder egentligen »den hvithufvade» men
sedan äfven »kvinna». Enligt Vambéry afser uttrycket
ursprungligen det förhållandet att kvinnornas hy är, af naturen och
genom vistelsen inomhus, ljusare än männens *).

*) Vi tillfoga en liten etymologisk not meil afseende på de anförda
främmande orden, hvilka äro mindre främmande än de synas. I bialogloica
betyder bialu hvit: samma ord ingå något förändradt i namnet på Serbiens
hufvudstad Belgrad, hvars sista del grad är vårt gård, fast med betydelsen
istad, borg»: Belgrad altså »Hvitgàrd» lik som det ryska Nov-gorod
*Ny-gàrdi. Med det polska gltnva, >hufvud>, i ryskan galaivä (skrifvet goiomå)
har man jämfört vårt kalvf. De lån vi gjort från ryskan äro fä och äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free