Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■321
med all berättigad glädje öfver hans arbete, ej kunna förbigå,
emedan det angriper den innersta principen för hela
qvinno-frågans berättigande:
Qvinnans rätt att bli hörd i egen sak och cj längre
betraktas som ett blott passivt föremål för männens tvister.
Redan på bokens första rader, vid försöket att bestämma
begreppet: »qvinnofrågan», röjer förf:n detta fel, i det han
betecknar denna fråga såsom »den strid, som pågår mellan tvänne
partier af det manliga könet rörande rätta uppfattningen af
det qvinliga.» Och samma fel följer honom genom större delen
af boken, i det han, under försöket att på grund af dé trenne
folkens »mest framstående bok- och tidskriftslitteratur», angifva
de bland dem förherrskande åsigterna i qvinnofrågan, belt
enkelt utelemnar bela den qvinliga litteraturen i Tyskland, större
delen deraf i England och i Frankrike upptager till närmare
behandling blott ett enda verk af en qvinlig förf., M:ll
Daubié.
Vi behöfva ej i alla enskildheter påpeka följderna rif detta
missgrepp. De ligga klara för hvar och en, som är närmare
förtrolig med ämnet. Blott några få exempel må här anföras
på de luckor, som genom detta förfarande uppstått i
undersökningen och således äfven i bevisningen för de slutsatser, till hvilka
denna ledt.
Börja vi med skildringen af Tyskland, finna vi der talrika
utdrag af hätska men föga kända motståndare till frågan, medan
de främsta qvinliga förkämparne endast flygtigt omnämnas eller
helt och hållet förbigås. Bland dem finnas dock ej blott
författarinnor af stort litterärt rykte, utan äfven andra, hvilkas
verksamhet i tanke och handling höra till det yppersta, som
qvinnofrågan i något land frambragt. Vi känna särskildt en
sådan personlighet, hvars bild vi skola framlägga i ett följande
häfte. Här må det vara nog att nämna, att hon hade
skarp-synthet nog att redan 1848, då arbetarfrågan väcktes, inse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
