Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
ningen icke vidare har någon den ringaste betydelse, och då
såväl ärfd som under äktenskap förvärfvad stadsfastighet
redan under århundraden varit gemensam egendom. Dock om
ene maken genom gåfva får egendom med vilkor att
densamme skall tillhöra honom ensam, bör sådan egendom
erkännas såsom enskild.
Af satsen om egendomsgemensamhet följer vidare,
att förvaltningen af egendomen bör vara en.
Det är en rätslig orimlighet att på ett splittradt sätt
förvalta gemensam egendom, så vidt ej ett särskildt sätt för
någon viss egendoms fruktbargörande fordrar detta. Den
särskilda förvaltning af egendom, som till sin natur är
gemensam, hvilken för närvarande tillhör hustrun, bör därför uphöra.
Vi hafva lånat denna inrättning från den engelska lagen såsom
förebild; men om hon inom det engelska systemet kan låta
försvara sig, emedan hon inom detta, efter hvilket all
egendom eljes är fäst vid mannen, såsom den hvilken uteslutande
upbär familjeintresset, bildar en af kvinnans anspråk på
personlig själfständighet grundad opposition emot denne
grundsats, och emedan den egendom, hvilken denna särskilda
förvaltning omfattar, på samma gång är hennes enskilda
egendom, så kan åt densamma ej tillkännas något berättigande inom
ett system af egendomsgemensamhet. Däremot bör den
egendom, som man eller hustru genom gåfva får såsom enskild
egendom, enskildt förvaltas.
Slutligen följer af de upstälda grundsatserne,
att makarne böra gemensamt utöfva förvaltningen af
familjens egendom och därvid hafva lilca makt.
Detta föreskrifves icke blott af makarnes jämbördighet
utan äfven af omsorgen att bevara egendomsgemensamheten
och egendomsförvaltningen obrutna. Vi hafva förut sagt i
afseende på yrkandet om jämbördighet i rätt makarne
emellan, att i fall denna icke iakttages en tendens till särskiljande
af den enes intresse från den andres upkommer, som hotar
att jämväl undanskymma det af familjens begrepp förestafvade
gemensamma intresset. Detta hafva vi anledning att här
något närmare utföra. Om åt mannen en mera herskande
ställning gifves, är det fara värdt att han, förbiseende familjens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
