Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSKRIFT FÖE HEIIET
22:dra årgången.
Tilläggsblad N:o 2.
Gifva våra flickskolor berättigade anledningar
till missnöje?
Den qvinliga undervisningen har på senaste tiden blifvit
en af dagens brännande frågor. Personer af de mest olika
åsigter för öfrigt enas i intresset för denna sak. Öfverallt i
landet uppstå nya och ombildas gamla skolor, hundratals unga
qvinnor arbeta på detta ny upp brutna falt, och många personer
med stor begåfning och bildning hafva i uppoffrande kärlek
egnat hela sitt lif åt detta betydelsefulla värf. Och dock tro
vi oss icke gå sanningen för nära, då vi påstå, att det både
utom och inom de undervisandes krets rör sig en viss oklar
känsla af missnöje med de vunna resultaten. Ofta höres den
klagan, att elevernas intresse för skolarbetet, vanligen så lifligt
under de första skolåren, betydligt slappas i de högre
klasserna, och att man der mötes af en håglöshet och brist på
sjelfverksamhet, som ej kan annat än göra ett nedstämmande
intryck på lärarne.
I nära sammanhang med denna iakttagelse står den, att
eleverna efter slutad skolgång ej tyckas röja någon synnerlig
ifver att förkofra sitt vetande och att använda de tillfällen,
som dertill erbjudas. Den unga flickan anser vanligen
lärotiden vara afslutad med skoltiden, hennes sinne upptages snart
uteslutande af toalettens och sällskapslifvets intressen, under
det skolkunskaperna lemnas att multna i någon minnets skräp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
