- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
T2:16

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sid.

Karl Xll:s stordåd. Nej, barnet må gerna af hjertans lustafskv
Kristian och beundra hjeltekonungen, såsom samtiden gjorde det.
Den lugnt analyserande vetenskapen, som bakom tyrannens
illgerning ser morgonrodnaden af Gustaf I:s ljusa tidehvarf och i
Karls ärorika krig den skymning, som slöt vår storhetstid, är här
icke på sin plats. Vid framställningen af de historiska personerna
är det af vigt att så betona de för dem karakteristiska
handlingarna, att lärjungarna sjelfva kunna sluta sig till deras
egenskaper och ej behöfva lära utantill, att Gustaf I hade »gladt lynne,
ljust förstånd, starkt minne, kraftig vilja samt en ovanlig
vältalighet». Detta inpluggande af omdömen måste ur pedagogisk
synpunkt anses som en verklig styggelse. Dylika minneslexor
hafva dessutom det felet att de genast glömmas. Vill man
deremot gifva barnet ett outplånligt intryck af Gustaf Vasas
vältalighet, så må man skildra den store bondekonungen stående
på Upsala hög och talande med den församlade allmogen, än
i allvarliga, än i skämtande ordalag.

Till åskådligheten hör oeftergifligen en viss utförlighet, och
man får icke vara rädd att medtaga i skildringen åtskilliga
detaljer, som i och för sig sjelfva ej äro af någon betydelse, men
som bidraga att göra situationen klar för lärjungen. Genom en
sådan utförlighet förlorar man ingen tid, ty hvad barnet på detta
sätt emottager, tillegnar det sig med alla sina själsförmögenheter,
både förstånd, känsla och fantasi, och det qvarhålles derföre
mycket längre än det vetande, som anförtrotts blott åt det
mekaniska minnet. För att göra undervisningen lefvande måste
läraren naturligtvis sjelf hafva ett varmt intresse för sitt ämne,
och hans skildringar måste uppbäras af värme, stundom äfven af
hänförelse. Härmed mena vi ingalunda, att hvarje
historielektion skall vara ett rus af känslosvall och enthusiasm. Nej, historien
är visserligen poesi, men hon är ingen dithyramb. Snarare har
hon i allmänhet den episka diktens breda lugn: hon liknar, för
att använda en mycket bekant bild, den sakta flytande ström-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free