Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
flesta flickskolor icke betjena sig af herbarier, och bela det
botaniska vetandet måste inhemtas på några få timmar höst och vår.
Slutligen vilja vi nämna några ord oin ett ämne. hvars mål
går vida utöfver allmän bildning och derför egentligen faller
utom vår plan, religionen. Ingenstädes är tidens böjelse att
systematisera och abstrahera så litet på sin plats som i detta
ämne, hvilket framför alla borde vara ande och lif, och icke en
död förståndskunskap. Förr lärde man sig katekesen utantill
utan att förstå den; nu skall man lära både katekes och
förklaringar samt dessutom förstå de senare. Visserligen är det i
sin ordning, att den afgående eleven har någon kännedom om
vår kyrkas förnämsta lärosatser, men icke är det lämpligt att
inviga barnet i alla de själsstrider, som en i synden mognad
och förhärdad menniska måste utkämpa för att tränga fram till
ett kristligt lif, och pedantiskt inskärpa i dess späda sinne arten
och beskaffenheten af alla de lidanden och anfaktningar, som
det möjligen en gång skall komma att erfara. Här finna vi äter
denna böjelse att gifva lärjungen en resekost på vägen, som ofia är
honom till hinder, eller som han åtminstone icke känner behof
af förr än han redan förlorat den. Hur indelar man icke bådo
katekes och biblisk historia i öfver- och underavdelningar, i
allmänna och enskilda, yttre och inre, vidsträckta och inskränkta
bud och begrepp! All denna kunskap är betungande för
barnets redan förut så ansträngda förstånd och minne, kan göra
ett rent af förvirrande intryck och — hvad värre är —
måhända ingifva afsmak för religionen sjelf.
Af hvad vi nu yttrat om skolans vigtigaste ämnen är det
klart, att vi anse henne icke hafva fyllt sin bestämmelse att
grundlägga en allmän bildning. Hon har valt språken till sitt
hufvudämne, och hon behandlar detta på ett sådant sätt, att det
möjligen kan utveckla förståndet, men icke blifva något lefvande
bildningsfrö. Deremot sätter hon först i andra rummet sådana
ämnen som historia och naturkunnighet. Hvad metoden angår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
