Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
meddelas här färgtryckta mönster jemte solfning m. na. å
tvänne de vackraste rosengångsväfnaderna på utställningen,
nämligen ett täcke af tjensteflicka!! Mathilda Rosendal Jrån
Kyrkebacka i Rackeby socken af Vestergötland, samt en
släd-1 till af Märta Nilsson från As i Törsta socken af
Jemtland.
Om ryan och rosengången utgjort urformen för vara
mönster-täcken, så kan man af båda formerna spåra en särskild utveek-
o %
ling, framträdande i olika arter. A ena sidan trensa flossa och
enkel flossa, å den andra opphemta, snar, dukagångssnàr och
krabbasnår. Alla tre de sist nämnda väfarterna hafva det
gemensamt med rosengången, att mönstren bildas af inslagstrådar,
som icke äro inväfda, utan ligga fritt öfver bottnen. Opphemta
är egentligen den blekingska benämningen på rosengång, men
har i Skåne särskildt namn, så snart mönstret kräfver mer än
4 eller 5 skaft. Då upptages nämligen skälet med en spröta eller
så kalladt »blad» och mönstret upplockas på smala käppar, hvaraf
kommer namnet skälblad och käppaklä. Med denna enkla och
sinnrika uppfinning kunna de rikaste liksidiga mönster utföras,
så vida man förlägger färgen i ränder. Se t. ex. mönstren fi—12
i mönsterbok för hem och skolor. Vill man deremot omvexla
med färgerna inom samma inslagsrand, måste snårväfnaden
användas, då de olikfärgade inslagsändarne snärjas i hvarandra
(»snärdt») på väfvens afvigsida, hvilken derför ligger vänd uppåt.
(Se mönstren 5 och 17 i mönsterboken). På snarlikt sätt
utföres i mera upphöjdt mönster Krabbasnår. Alla dessa
väfnads-slag begagnas ofta omvexlande med så kalladt rödlakan i den
skånska täckslöjden, hvilken af ålder varit al’ yppersta och rikaste
art. Utställningens förnämsta prydnadsalster utgjordes också af
de skånska täckena; dock måste erkännas att de vackraste voro
utförda af förgångna slägten.
En uppmärksam betraktare kunde, helst om han hade den
frivillige förevisaren, artisten J. Kulle, till ledsagare på ulställnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
