Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
det galler återgifvandet af Shakespeares skådespel, men
absolut fal för den depraverade vällustingens konstgrepp och den
falska rol midt emellan djerf eröfrare och ångerfull syndare,
som han spelar gent emot henne sjelf.
Förhållandet mellan dessa två utgör medelpunkten i
skildringen, hvars bipersoner vi här ofvan i förbigående
framfört. Arla är icke någon färdig karaktär, men förfin har
tydligen velat hos henne inlägga gry till en sådan. Låtom oss
se huru detta gry artar sig vid beröringen med verlden.
Uppfödd af en förståndig from och kärleksfull moder, eom sjelf är en
fullbaltig personlighet och liknande henne, tyckes hon hafva fått
sin inbillning närd blott af rena och högstämda bilder, likasom
hennes rättskänsla och hennes instinkt för det goda och rena
ammats af moderns lära och exempel. Hon är blott sjutton
år och hon bäfvar vid tanken på sin första bal och sitt
inträde i verldslifvet, för hvars faror modern ofta varnat henne.
Men det bländar henne icke detta lif. Hon genomskådar med
motvilja tanketomheten hos herrarne så väl som pudret och
tillgjordheten hos damerna. Hon uttalar med naiv
frimodighet sina, från den allmänna smaken afvikande åsigter om
scenens storheter, och hon framlägger i sina samtal
grundsatser och reflexioner, som visa en ren vilja och en klar tanke,
förenade med ett Shakespeariskt rent svärmeri. Så till vida
synes Arla kunna hänföras till de nya qvinnotyper, som äro
vår tid egna. Ånnu för trettio år sedan skulle det icke fallit
en romanförfattare in att låta en sjuttonårig flicka tänka och
reflektera, allra minst högt inför andra. Han skulle nöjt sig
med att låta henne drömma, ana och rodna. Men huru snart
kastar icke också Arla öfver bord både tankar och reflexioner!
ja äfven denna slagruta för sanning och renhet, som präglat
hennes väsen med en originalitet, hvilken blir tilldragande
äfven för de minst originella och utgör en af beståndsdelarne
i det »karltycke», som tillmätes henne. En blick ur majorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
