Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Med undantag af en resa i Italien och ett besök i vårt
fädernesland, med hvars konungafamilj som bekant det
furstliga huset af Wied är nära beslägtadt, vistades hon hos sin
moder på slottet Monrepos ända till hösten 1869.
Med denna tid inträder ett nytt skede af hennes lif. Hon
lärde då känna sin blifvande gemål, den unge fursten, numera
konung Carol af Rumänicu. Son af fursten af
Hohenzollern-Sigmaringen och prinsessan .losefine af Baden, valdes han
till furste af Rumänien 1866 och blef efter rysk-turkiska
krigets slut 1878 upphöjd till konung. D. 15 nov. 1869 firades
förmälningen och furstinnan Elisabeth lemnade sitt barndoms
hem, jagtslottet Monrepos, för att utbyta det stilla lifvet där
mot residenset i Bukarest, hufvudstaden i det östeuropeiska
konungariket.
Många af de stränga vanor i hvilka drottning Elisabeth
blifvit uppfostrad, förde hon med till sitt nya hem »an den
schönen blauen Donau».
Om den tidiga bekantskapen med sorg och smärta lärde
henne tålamod och undergifvenhet, så lärde den henne äfven
kärlek till arbete, och det är en oerhörd flit hon inom alla
områden med nål, penna och pensel ådagalägger. Tidigt om
morgonen är hon uppe; ljudlöst, för att ej väcka sin gemål,
tänder hon sin lampa, och långt innan omgifningen i hennes
residens vaknat, och långt innan solstrålarne väkt Bukarests
innevånare ur deras morgonsömn, har deras drottning länge
och flitigt arbetat vid sitt skrifbord.
Frukterna af denna arbetsförmåga äro af stort intresse.
Först sysselsatte hon sig hufvudsakligast med öfversättningar
af rumäniska sånger, till största delen handlande om
moderskärlek och modersorg. Dessa utkommo i »die Gegenwart»
under pseudonymen E. Wedi. Måhända var detta en källa
till tröst för hennes eget sörjande modershjärta; det var just
samma år eller 1874 hon miste sin lilla dotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
