Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Sorgen skred vidare i den strålande morgonen ut i vida
verlden. Men Tålamod och Arbete höllo ord och blefvo
hennes trofasta följeslagarinnor.
Ofta samlades ae om aftnarne i huset vid den stilla sjön
och läste eller skrefvo i lifvets bok.
13. Föredrag.
Red:n af denna tidskrift har under vintern för en sluten
krets gifvit några föredrag, bland hvilka ett framställde
Fredrika Bremer som brefskrifvare, och ett par andra
qvinnofrågans framsteg under senaste år. Ur programmet för de
sistnämnde må följande här meddelas:
Program.
Tyskland: Föreningsväsendet. Qvinnoförvärfsfrågan och ar
betsmarknaden. Qvinliga läkare. Sjukvårdsfrågor.
Skolväsendet och lärarinnornas ställning. Universitetsstudier.
Tysklands första qvinliga filosofie doktor och hennes
skriftställare-skap. (Karakteristik der jiidischcn Phantasie. — D:o der
christ-lich germanischen Phantasie, m. m.) Litteratur. Afhandlingar
för och emot qvinnofrågan. Den s. k. öfvervunna
pessimismens ställning till frågan. Die Frauenfrage im
Mittel-alter. Frauenhirn, Frauenseele, Frauenrecht.
Frankrike: Kommunister och nihilister betraktade som stående
utanför frågan. Qvinnofrågans pressorgan. Sociala
missförhållanden. Yrkande på reform af lagarne rörande
förhållandet mellan könen, utom och inom äktenskapet.
Rösträttsagitationen. »Feinme qui tue et femme qui vote.»
Gam-betta och qvinnofrågan. Qvinnor inom embetsverken. Den
nya skollagen. Qvinnor i skolkomitéer, såsom inspektörer,
m. m. Litteratur. Qvinnouppfostrans historia: Feodaltiden.
Renässancen. Revolutionen. M:me de Sévigné, Jaqueline|
Pascal, Erasmus, Fénélon, M:me de Maintenon, Condorcet,
M:me Campan. Det 19 århundradets trenne förnämsta
qvinliga pedagoger. Camille Sée. Privilège ou liberté.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
