Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
sjös; för en annan, de svårigheter han hade att bekämpa för
att komma till universitetet; för en tredje hans resa till vestern,
eller hans resa till Canton; för en fjerde, att han skilde sig
från qväkareförsamlingen; för en femte hans förändrade
matordning och kroppsrörelse; för en sjette, att han sluppit ut
ur föreningarna för slafveriets upphäfvande; och för en sjunde,
att han kommit in i dem. Det är ett lif af’ lek- och
småsaker. Vi äro for lätt tjusade.
Jag anser, att denna klena behållning afspeglar sig i vårt
skick. De väsenden, vi skåda i hvarandra, gifva oss icke
menniskans bild och liknelse. De män, vi skåda, piskas fram
genom verlden; de se alla ut som ök ridna af något slags
osynlige ryttare. Huru sällan äro vi vittnen till ro! Vi hafva
ännu aldrig sett en man. Vi veta ingenting om det
majestätiska beteende, som tillhör honom och som på samma gång
lugnar och hänrycker iakttagaren. Der finnas inga gudomliga
menniskor ibland oss; och mängden brådskar ej med att varda
gudomlig. Och likväl hålla vi fast, under bela vår lefnadstid,
en tro på ett bättre lif, bättre menniskor, i rena och ädla
förhållanden; oaktadt vår genomgående brist på erfarenhet af
ett sannt samhälle. Sannerligen, det var icke naturens mening,
att med denna omätliga utgift af medel och kraft frambringa
ett så ringa och ömkligt utbyte. Hjertats åtrå efter det goda
och sauna lär oss något bättre, — ja, menniskorna sjelfva
innebära antydan om ett bättre lif.
Hvar individuel natur har sin egen skönhet. Man
öfverraskas i hvarje sällskapskrets, vid hvarje huslig härd, af
naturens rikedom på tillgångar, när man hör så många nya toner,
alla melodiska, ser hos hvarje person ursprungliga själsrörelser,
en hvar yppande sitt särskilda behag, och afspeglande sig i
nya ansigtsuttryck. Man märker, att naturen har åt en hvar
lagt grunden till en gudomlig byggnad, om själen vill bygga
derpå. Det gifves ej ett anlete, ej en skapnad, som man ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
