- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
163

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

för hennes vidare medborgerliga utveckling måste komma

O O o

från henne sjelf.

Vidkommande likställighet inför allmänna opinionen, i
sedefrågor, och framför alla andra frågan om ordning och
oordning i lefvernet vid allt slags umgänge mellan man och
qvinna, hör jag ej heller till flertalet, ehuru till dem som
önska ett radikalt omskapningsarbete. Jag önskar ett mycket
lifligare ömsesidigt deltagande, större möjlighet att sätta sig
in i hvarandras intressen och följaktligen i viss mening en
mycket friare umgängeston, mycket mindre etikettstvång och
trögt fasthållande af tråkiga vanor. Men jag menar icke i
hufvudsaklig rigtning af värdshuslif, utlif, reslif, affärslif,
offentligt lif, opersonligt lif, utan jag tänker mig hemlifvet
vordet så vaket, värderikt, skapande och fullt, att det skall
småningom komma att meddela något af sin egendomliga
rikedom, af sin värme och naturlighet åt allt annat, så att
man finner sig behöfva föra med sig något af hemmet
öfverallt för att kunna trifvas eller känna sig andligen frisk. Af-

o o

spärrningssy8temet är så gammalt och har hunnit få sin
satyr-fysionomi så tydligt preglad på allt det sociala, att man frestas
tro samtliga löpande ärenden i verlden, de offentliga nöjena,
de allmännare intressena o. s. v. naturnödvändigt och för
evigt skola bära denna banala stämpel. Jag är alldeles viss
på, att de fleste numera tro det ovilkorligen ligga i dessa
tings eget väsen att blott kunna förete karlaktighetens
kännemärken. I sjelfva verket är detta dock följden, icke grunden.
Vore samhällslifvet — såsom naturen menat det — samarbete
mellan man och qvinna, vore äktenskapet mensklighetens
erkända centrum, af och för hvilket allt det öfriga organiseras
och växer, mångfaldigas och förfinas, tilltager i styrka,
rikedom, uttrycksfullhet, sjelf bestämning, eller med ett ord i
mensklighet, så skulle utvecklingen få en helt annan och
allsidig fart, emedan båda grundkrafterna, den qvinliga ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free