Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
familjen som för samhället, bör derför allvarligt behjertas. Och
ett sådant finna vi otvifvelaktigt i det lefnadsdrama, som här
blifvit framdraget i ljuset, sedan gräset redan länge växt öfver
de grafvar, som omsluta P A. Heibergs och Thomasine
Gyllem-bourgs stoft. Skulle de varningar, de lärdomar, som det
innebär, äfven blott uppmärksammas af ett ringa fåtal, så hafva,
dessa båda makar ej kämpat och lidit fåfängt, så har denna
sannsaga ur lifvet ej förgäfves blifvit förtäljd för nu lefvande,
kämpande, felande, lidande slägten.
Felix Uxor.
23. Sjöjungfrun.
Från himlens mörka fäste nu blida stjernor se
Ut öfver stilla fjärden, der alla böljor le
Mot ljusen, som tindra i blånande sal.
Och daggens vackra perlor, de glittra klart också,
Der ljufvaste små blommor bland strandens gräs månd’ stå.
Men sjöjungfrun dansar på vågen.
Hon dansar fin och fager i månstrålens glans,
Hon höjer hvita armar och flätar perlekrans
Allt in i sitt långa, sitt svallande hår.
Och alla böljor leka med glädje rundt omkring,
De gunga henne sakta i vidare, vidare ring.
Då sjöjungfrun dansar på vågen.
Hon ser mot brutna ljuset, hon ser med lust och fröjd.
Det blänker uti djupet, det blänker uti höjd,
Hvem fångar den stråle, som lyser så skönt?
Hon ser med stilla längtan, som växer mer och mer.
Hvad lockar himlens perlor till hafvets botten ner?
Men sjöjungfrun dansar på vågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
