Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■268
misstag skulle berott på en mindre god underbyggnad i hennes
matematiska kunskaper; hon hade ju till största delen fått taga
sig fram på egen hand. Hon frågade Legendre, huru ban trodde,
att hennes uppsats skulle komma att anses, och han svarade, att
det tycktes honom, som om hon ej rätt förstode opererationen med
dubbla integraler i variationskalkylen, »men» tillägger han sedan,
det tyckes emellertid vara erkändt, att er ekvation verkligen
är den vibrerande ytans. Om man bortser från analysen, så
kan det öfriga, i det som rör förklaringen af företeelserna, vara
bra. Om institutets kommission är af samma mening, skulle ni
kunna få mention honorable. Det gick som Legendre förutsagt.
Hon erhöll hedersomnämnande, och det var ju alltid en
uppmuntran. Hon försökte ännu en gång vid en till *181<» utsatt
täfling, och nu ändtligen erhöll hon det utlasta priset.
Eqvationen var visserligen ännu ej så strängt bevisad som önskvärdt
varit, men alla ansågo dock att hon bragt frågan så långt, att
den belöning hon erhöll var väl förtjent. Poisson upptog sedan
problemet och gaf det en strängare och allmännare lösning.
De elastiska ytorna togo äfven derefter en stor del af
hennes tid i anspråk, och man kan väl säga, att hon på dem
användt sina bästa krafter. 1821 publicerade bon på inrådan af
Legendre och Fourier ett litet matematiskt arbete: Recherch.es
sur la tliéorie des surfaces élastiques, i hvilket hon utvecklade
grunderna för analysen, som hon användt i tällingsskriften. Hon
skickade ett exemplar deraf till franska akademien, och man
finner i hennes brefsamling ett bref från akademiens sekreterare
Delambre, hvari han ä akademiens vägnar tackar henne för
detsamma och säger, att det »mottagits med särdeles stort intresse.»
1823 utgaf hon i Paris ett annat arbete om samma ämne:
Re-marques sur la nature, les börnes et Vétendue de la question des
surfaces élastiques. En tid sysselsatte hon sig mycket med ett af
Fermat, en berömd fransk matematiker, framstält teorem, som han
lemnat obevisadt och som äfven Sophie Germain ej lyckades komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
