Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■269
långt med. Hon uppstälde äfven sjelf talteorem, som Legendre
fann så anmärkningsvärda, att lian bifogade dem såsom
supplement till andra upplagan af sin Théorie des nombres. I
Annales de physique et de ehimieskref lion 1828 en Discussion
sur les principea de Vanalyse employée dans la solution du
pro-blème des surfaces élastiques. Slutligen lemnade bon också en
liten uppsats, Memoire sur la courbure des surfaces élastiques
till Crelles annaler i Berlin. Detta var hennes sista
matematiska arbete. När hon skref det, var hennes lefnads dag nära
till ända, och hon led af en sådan sjukdom, att hon ej kunde
annat än sjelf märka det. Hon led af kräfta och under
striden mellan lifvet och döden, som framkallad af en sådan
sjukdom, blef både långvarig och svår, under denna hennes lifs
skymningsstund, vände sig hennes tankar åt annat liåll.
Det sista året af sin lefnad — hon dog den 27 juni 1831
— sysselsatte hon sig med filosofi, och hon skref ett litet
filosofiskt arbete, Considérations générales sur Vétat des sciences et
des lettres aux diffcrentes époques de leur culture, som utgafs
först efter hennes död. Detta arbete har visserligen ej ett
så allmänt erkändt värde som hennes matematiska; men detta
beror till en stor del på sjelfva ämnenas olika natur. Inom
matematiken spelar ej de olika åsigterna någon roll, hvad den
ene bevisar, måste den andre gilla och värdera; men det är
ej så inom filosofien. Der för hvar och en på mer eller mindre
egen botten upp sin egen lilla byggnad och det beror så
mycket på tycke och tro om andra finna den god eller dålig.
Hvad den ene beundrar föraktar den andre och Sophie Germains
filosofiska »betraktelser» bedömes säkert olika af olika
personer. Skulle man vilja inordna den filosofi man i dem finner
under någon af alla de välbekanta namnen på -ism, så skulle det
väl kanske blifva under positivism; men äfven dit hör den
blott till en del. Man får snarare nöja sig med att säga, det
hon hör till den stora grupp af tänkare, som grunda, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
