Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■274
i fråga om barnens, särskildt döttrarnes, uppfostran, men att
i öfrigt tillräckligt skydd funnes för den gifta qvinnans
eganderätt, och att inga förändringar vore af behofvet påkallade.
Hofrättsrådet Korsell förde deremot, trots sin djupa bugning
för de ridderliga åsigterna, deras talan, hvilka anse, att äfven
om hustrun fick någon lagenlig rätt, hon dock skulle lemna
all sin egendom att vårdas af mannen, om hon för honom
hyste tillit, att lagstadganden blott skulle störande inverka på
det ömsesidiga förtroendet, och yrkade på mycken varsamhet
i genomförandet af förändringar.
Mötets svar på den i programmet framstälda frågan blef,
att ingen förändring i nuvarande giftermålsbalk borde för
närvarande företagas.
Frågan om den gifta qvinnans rätt har således ännu en
gång varit före, och åter »tappat, i voteringen men segrat i
diskussionen». Ett uppträdande sådant som häradshöfding
Stenbergs är ju dock i och för sig en synnerligen glädjande
företeelse, och en sådan förkämpe i främsta ledet är för
frågan en vinst af verklig betydelse. Sveriges gifta qvinnor
hafva derför allt skäl att vara tacksamma för den kraftiga
hjelp som sålunda gifvits deras sak. Å andra sidan visar det
sig, att motståndet föres alltmera lamt, med begagnande af
vapen hvilka äro af ålder förrostade. Emot de talrika och
talande exempel och fakta, hvilka af reformens vänner
framläggas, uppställa dess motståndare blott en oklar och sväfvande
känslosamhet i ordandet om äktenskapets idé, eller uppgöra
de ett slags äktenskapligt ideal, så ömtåligt att det knappt
tål att talas om. Lagen finsju och låter sig städse förnimmas,
kan icke heller undvaras, men det är dåliga och orättrådiga
lagbud, icke de goda och rättvisa, som menligt inverka. Det
ständigt återkommande påståendet, att förhållandet ändå blir
detsamma, — emedan hustrun gerna lemnar vården af sin
egendom åt en god make, och en dålig tager med våld samma rätt,
— torde åtminstone behöfva bevisas, hvilket ännu icke skett.
En förståndig och efter vår tids praktiska åsigter uppfostrad
qvinna, kan hysa innerlig kärlek och fullt förtroende till den
make hon valt, utan att derför vilja afstå från ekonomiskt
oberoende, och när sådant förhållande en gång blifver det normala
inom goda äktenskap, så faller af sig sjelft att en dålig man
åtminstone mera än nu besinnar sig, innan han gör sig skyldig
till ett förfarande, som icke blott vore moraliskt orätt, utan
tillika en öfverträdelse af gällande lag. Till slut återfinnes
också talet om den stora varsamhet som bör iakttagas, hvilket
för ganska många tyckes betyda detsamma som att allt bör
förblifva vid det gamla. Mötets svar på den framställda frågan
blef dock icke att intet bör göras, utan att »ingen förändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
