Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
andel, som allt mer befriar qvinnans, den ursprungliga slafvens,
arbete.»
rr t
Annu har Geijer dock blott i förbigående vidrört frågan.
Först i sin skrift om representationsförändringen drifves han
att undersöka i hvad mån erkännandet af personlighetens rätt
bör komma också qvinnan till godo, samt hvad bruk hon i
det medborgerliga lifvet har att göra deraf.
o C
»I våra gamla former hade,» — säger han, 24 okt. 1840, —
»den nya tidens anda inkommit, som skall upplösa dem.*
Också har vår regeringsform en dyrbar egenhet. Den
erkänner en framtid. Den öppnar en laglig väg till sin egen
förbättring.» — — —
»Man säger, att det ej är personligheterna, utan det hela,
som skall representeras. Men det är just genom
personligheterna, som det hela blir representeradt och allt bättre
representeradt i den mån personligheterna känna sitt
sammanhang med det hela. Personligheten med dess rätt är både det
första och sista i samhället; att den utgör grunden för
rättigheter, lärer ej kunna nekas. ... Ej såsom skulle denna
personlighetens alltmera erkända rätt söndra samhället uti idel
atomer. Det är tvärtom dess säkraste sammanbindningsmedel.»
Han hänvisar till de mindre samhällsorganisationerna, på
hvilka man lägger så mycken vigt — främst till familjen för
att styrka sin sats. Alla, dessa säger han, hafva begynt med
stora orättvisor. Det var en tid, då husfadern köpte sin hustru,
beslöt öfver sina barns lif eller död, och då hans tjenare voro
slafvar. »Hvad har renat familjen annat än erkännandet aj
personlighetens rätt?» . . . »Med personlighetens erkännande går
samhällets utveckling hand i hand. Det är så långt ifrån att
familjelifvet derigenom skulle skadas, att det tvärtom
derige-genom renas. Så ock med stånd, yrken, korporationer; långt
ifrån att derigenom upphäfvas, skulle de tvärtom just deri-
* Representationsfrågan 1840, del. III, sid. 261.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
