- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
285

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

gån ej endast ligger inom det politiska gebietet.» Det finnes
en högre allmännare samhällighet än den politiska, nämligen
den allmänt menskliga, och det kan inom denna högre
allmännare samhällighet finnas pligter, för hvilka de politiska
måste vika.* Qvinnans moraliska verksamhet, i förhållande
till hennes politiska, visar sig under denna synpunkt. Den
senare kan endast såsom undantag framträda, emedan dess
direkta, ständiga utöfvande skulle vara hinderligt för hennes
moraliska bestämmelse, hvilken äfven för det politiska
samhället är den vigtigaste. Men hon befinner sig ej ensam i
denna kategori. Geijer grundar sin undantagsregel ej endast
på könsförbållandet. Hvem nekar t. ex. presten inflytande?
frågar han. »En sådan förnekare skulle vederläggas af hvarje
historiens blad. Likväl medgifves — och den kristlige
läraren är den förste, som medgifver detta, — att politiken ej är
hans egentliga fält, utan att han odlar ett annat för högre
skördar. Det samma gäller om andra samhällets medlemmar,
t. ex. vetenskapsmannen’» Ehuru således de politiska pligterna
i allmänhet ej kunna tänkas utan i samband med de moraliska,
tinnes det likväl, enligt Geijers tanke, särskilda pligtområden
af den beskaffenhet, att de mer eller mindre ålägga
uppoffringen af politisk verksamhet. I denna gemensamma kategori
befinna sig isynnerhet »den moderliga, den andliga och äfven
den verldsliga läraren — således de, som företrädesvis vårda
det uppväxande slägtets uppfostran.»

Häremot gör nu Geijer sjelf det inkastet, att det just är
uppfostran, som bereder öfvergången till myndighetstillståndet.
Qvinnan intager i denna första rummet. Ty på den grund,
familjen genom henne lägger, måste både kyrkan och skolan
bygga. Man inser då genast orimligheten af att vilja hålla
dem i medborgerligt omyndighetstillstånd, som just skola
uppfostra medborgare till myndighet. Om man likväl, fortsätter

* Representationsfrågan 1840, del. III, sid. 261.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free