- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
286

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

han, på samma gång måste medgifva att dessa uppfostrares
egentliga verksamhet ej är eller bör vara politisk, så är rätta
skälet snarare, att de äro öfver politiken än att de ej skulle
nå upp i dess region. »De vårda tillsammans det rent
menskliga i samhället, som är det ämne, hvaraf medborgare danas.
Derför böra de vara emanciperade från politiken; icke såsom
skulle de sakna politiska rättigheter, utan emedan de ej böra
vilja utöfva dem, så att detta gör intrång i deras egentliga
bestämmelse. Detta är, tillägger han med en af dessa ordlekar,
som så gerna tränga sig på honom, detta är den rätta
meningen af qvinnans emancipation: en politisk befrielse, som äfven
bör komma presten och vetenskapsmannen till godo, så
vida de af sina högre pligter finna sig uppfordrade att
äska den.»

Undantag från pligten att deltaga i representantval, som
Geijer eljest ej vill medgifva ens för tjenstehjonet, medgifver
han alltså för qvinnan, ej emedan hon kan förnekas
rättigheten att öfva denna pligt, utan emedan det finnes ett högre
moraliskt afseende hvarför hon ej bör vilja utöfva densamma.
Han underkastar henne således i denna punkt ännu ett
slags tvång, men detta, väl att märka, icke under en annans
godtycke, utan under den egna, i pligtens tjenst ställda viljan.

Geijer återkommer, så vidt vi känna, icke vidare till
frågan om qvinnans politiska rättigheter; men ofta och i allt
klarare och mera skärpta uttryck framhåller han huru i bredd
med personlighetsbegreppets genombrott, går qvinnans
frigörelse, och i kraftiga ord visar han det förädlande inflytandet
af båda dessa verldshistoriska fakta.

»Allt erkännande af rättigheter börjar, säger han, med
erkännandet af den svages rätt.* Derför har rättstillståndets
utveckling äfven gått i bredd med erkännandet af qvinnans
rättigheter.» Han visar huru under Sveriges medeltid frain-

* Det europeiska samhällets begynnelse, 1844, del. VII. sid. 454.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free