- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
290

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

het att erkänna giltigheten af det älskande hjertats och sunda
förståndets uttryck framför den blotta lärdomens. Icke heller
antyda brefven, vare sig till henne eller hans qvinliga vänner,
någon blind beundran för honom å deras sida, hvilket säkert
illa skulle lidits af hans ärliga själ. Tvärtom har Geijer ofta
att inför dem försvara vissa sina i skrift uttalade tankar eller
redogöra för sina åsigter i lifvets allvarligaste frågor. Redan
det tidigaste af de anförda brefven till hans trolofvade, det
af den 5 Aug. 1809, vittnar härom.

»Jag tycker om dig», heter det der, »för att du är religiös
och älskar den eviga kärleken. Tro mig, jag gör det också
— och låt ej bedraga dig af några förflugna utlåtelser, som
jag kanske falt, men hvilka blott uppkommit af mitt olika
sätt att se dessa saker . . .Ja, jag tillbeder honom i stoftet
med bäfvan och kärlek, den evige, för hvilken äfven jag, den
ringaste af hans tjenare, ej är främmande.» Han ser, säger
han vidare, Guds godhet öfver allt. Herren lefver för honom
i slägtets skiften likasom i naturens välsignade gång; och
derför förnimmer han också harmonien i Guds menniskoverld.
»Verlden är musik; men vi stå midt i stycket, höra blott
en-skilda toner, och dissonanser sönderslita vårt öra.
Dissonansen, enskildt anslagen, är vidrig. Hör den i sammanhang:
du märker den ej. Så är det med lidandet och hvad vi kalla
det onda i verlden. Ja, vi skola en gång förstå det, älskade,
om vi äro värdiga dertill; äfven vi skola en gång, då vår röst
är tystnad på jorden, förnimma den evigt strömmande melodien
af verldens lopp». . . . Han kunde nog ha mycket att säga
om en falsk religion; »men», tillägger han, »du skulle ej begripa
den, och så kan det vara lika mycket, eller kunna vi
rnunt-lioren tala derom».

O

Ett annat bref af 1812 utgör svaret på fästmöns, såsom
det vill synas ganska sjelfständiga, kritik af hans
psalm-försök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free