- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
2

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fil

ningar lemnas en öfverblick af grunddragen i den olika
uppfattning, som sen-renässancens och reformationens målsmäu
uttalat om qvinnobildningen och äktenskapet.

I.

Det är allmänt bekant, huru renässancens uppfriskande
flöde gaf nytt lif och nya riktningar, ej blott åt männens
bildningssträfvanden och snilleingifvelser, utan äfven åt qvinnornas,
företrädesvis i Italien och Frankrike, men delvis äfven i
Tyskland och England. Denna hastigt uppblomstrande
qvinno-bildning, hvilande likasom hela renässancens odlingslif på
klassisk grund, framgår i tvänne olika strömdrag, det ena
af religiöst-reformatorisk, det andra af skeptisk-humanistisk
art. Till den förra arten hörde Magareta af Navarra och
Olympia Morata m. fi.; den senare torde varit tidigare och
talrikare representerad, särskildt i Italien, der redan Savonarola
bittert klagar, att »till och med qvinnorna, berusade af
skaldernas verk, hängifva sig åt hedniska idéer, och förneka
tron.»

Den varma hyllning, som tidens yppersta män egnade de
lärda damerna, den ifver hvarmed de införde dem i de grekiska
och romerska klassikernas studium, manade dem till
vetenskaplig forskning eller poetisk produktion, gälde dock alltid
de utmärkta undantagen inom samhällets högre kretsar. De
tidigaste pedagogiske författarne ignorera helt enkelt qvinnan;
och när man senare började inse behofvet af några principer
också för hennes lifsuppgift och det mål hvartill hon borde
uppfostras, stannade dessa vid digifningens och den
äktenskapliga lydnadens pligter, samt förnekelsen af hvarje modems
makt öfver sina barn — »ty huru skulle den som står under
en annans lydno kunna påyrka lydnad af andra?!» Der redan
vidlyftiga studieplaner uppgöras för gossen, förekommer icke
en skymt af sådant för flickan. Det är först på gränsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free