- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
7

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fil

fortfar Vives må vara lärgirig på allt godt; men i sina
omdömen vare hon varsam. Öfver tvifrelaktiga ting bilde hon
sig ingen sjelfständig åsigt, utan nöje sig med kyrkans
auktoritet eller allmänna meningen, och lägge väl på minnet
Pauli ord, att qvinnan icke är kallad att tala och undervisa,
utan att vara mannen underdånig, och tigande lära hvad hon
har af nöden att veta. Att förestå en skola, eller ingå i
dispyter öfver lärda ting anstår qvinnan illa. Hon bör förblifva
inom hus »och göra sig så vidt möjligt obekant».
Moralfilosofien vare qvinnans hufvudstudium och i allmänhet inhemte
hon endast sådant, som kan styrka hennes sedliga begrepp.

Undantagsvis må väl någon, som blifvit utrustad med
vältalighetens gåfva, densamma uppöfva, ehuru i allmänhet
den gamla regeln gälle: bättre illa tala, än illa lefva. Till
lärare för den unga qvinnan må en ärbar fru med de nödiga
kunskaperna väljas, om en sådan står att få. Hvarom icke
väljes en äldre man, helst ful, och med goda seder, samt
nödvändigt gift.

Vi kunna ej anföra mera ur de märkliga skrifterna.
Det meddelade visar dock, att den rätt till kunskap inom
vissa råmärken, som renässancens män påyrkat för qvinnan,
tänktes strängt begränsad till qvinnorna af högre stånd. Man
är skyldig deras familj, den ställning dc innehafva i
verlden samt det inflytande de kunna taga på männen och
dessas offentliga handlingar, att gifva de förnäma
qvinnorna bildning. Att upplysning och själsodling, om ock
stannande vid lås- och skrifkunskap, vore en mensklig rättighet,
derom drömde ej dessa humanister, allra minst för qvinnans
räkning. Det fordrades en annan kraft än deras att nå en synpunkt,
hvarifrån uppfostringsfrågan kunde skådas i hela dess
omfattning, om ock till en början i en långt enklare och
anspråkslösare form. Erasmus och Vives hade talat för det förnäma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free