Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fil
fåtalets rått till en förfinad bildning. Vi skola mt se huru
Luther trädde fram och yrkade på folkets pligt att hålla skolor
för sina gossar och flickor.
II.
Luther — om hvars lif och verksamhet i öfrigt det vore
öfverflödigt att här erinra — Luther, säger Rousselot, var född pedagog.
Om ej religionshistorien så att säga uppslukat hela hans
personlighet, skulle han hafva räknats bland undervisningens
förnämsta reformatorer. Sin pedagogik har han, 1524 framlagt
i den ryktbara skriften »Om barnauppfostran,» ställd till de
tyska staternas rådsherrar och borgare, hvartill man kan lägga
en senare författad »Anvisning för inspektörerna» m. fi. skrifter.*)
Luther tager sin utgångspunkt från familjen. Familjens
styrelse är grunden för all annan styrelse: om roten är dålig
så blir stammen, grenarne, frukten dålig. Ty af sonen blir
fader, domare, borgmästare, prins, konung, kejsare, prest,
regent... . Har han blifvit i uppfostran bortskämd, skämmer
han i sin ordning allt. Uppfostran åligger derför föräldrar
främst af allt, och de skola få aflägga sträng räkenskap för
huru de fyllt denna sin pligt.
Grunden för uppfostran är, enligt Luther, lydnad; der
lydnaden brister, ramlar allt; när upprorsanden råder inom
familjen, råder hon ock inom kommunen, provinsen, staten.
Men om man alltså måste böja barnet till lydnad, med aga
till och med, i brist på bättre, så får man dock icke hos
barnet döda hvarken viljekraften eller personlighetsmedvetandet.
Ett barn, som ständigt darrar inför far och mor, skall hela
sitt lif förblifva såsom ett asplöf, darrande för hvarje vindkast.
Barnet må icke heller hållas afstängdt såsom i kloster; skolan
*) De källor, som begagnats för anteckningarne om Luther äro dels
hans anförda, skrifter, hans bordsamtal och postilla, dels Professor Plitts
och Böhmerts till 300 årsfesten utgifna biografier, dels slutligen det
nämnda verket af Paul Rousselot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
