Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fil
något skall blifva af, då andra handtverkare bruka endast
näfven, fötterna eller ryggen; och förlaget måste han hemta
ur sin själs djup, då de andra taga det från hyllan. ’Tre
finger gör’et’, säger ordspråket, men lif och själ arbeta derpå.>
Vigtigt vore dock att med lärdomen inprägla ödmjukhet.
Att lärdt folk tager sig för att förakta och håna de olärda stånden,
väcker Luthers skarpa ogillande, och uppmanar han på det
kraftigaste föräldrar, lärare och predikanter att i ungdomens
sinnen upprycka sådant ogräs.
På invändningen, att hvar och en kan i hemmet lära och
tukta sina barn, svarar Luther, att det vet man väl hur det
står till med den lärdomen och den tukten. »Till det högsta
stadnar det vid ett inlärdt väsende och sirligt skick, deraf
dock ingen blir hvarken driftig eller rådklok. Annat vore
om man fostrade sina gossar och flickor i skolor, der lärde
och tuktige mästare och mästarinnor voro att tillgå.»
Luther ville samla undervisningen på några få ämnen,
men i dem gifva kärnan, icke såsom skett i medeltidens
skolor, blotta skalet. Evangelium, språk och historia sätter han
främst; med sin lilla katekes, som man kallat en makalös
förebild för allt hvad lärobok heter, sin bibelöfversättning och
sina psalmer gaf Luther sjelf stoffet till den
kristendomskunskap skolorna skulle meddela. Här bifogar han dock det
minnesvärda vilkor, att religionsundervisningen må noga lämpas efter
barnens begrepp och ej taga obehörig tid.
Om historie-undervisningen heter det, att ungdomen borde
få höra alla verldens ordstäf och sägner, huru det gått
den staden, det riket, den fursten, den mannen, den qvinnan,
för att alltså hafva hela verlden, dess väsen och lif, dess
råd och anslag, dess framgång och motgång, för sig fattade
likasom i en spegel. Derefter kunde de unga då dana sitt sinne
till att, med Gud för ögonen, döma öfver verldens lopp; dertill
af historien lära att blifva vettiga och kloka, inse hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
