- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
23

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fil

Han är alltför trogen, att han icke också kunde hålla dig
trogen.» Ofvergifver den ena den andra i vrede eller
otålighet, så låte de försona sig, eller ock forblifve utan äktenskap.
Ty det kan ju väl vara, att de vordo bättre menniskor hvar
för sig, än tillsammans.»

Väl, säger Luther, är det svårligen möjligt, der osämja
uppstått mellan äkta makar, att icke båda komma till att fela;
men har det icke skett af elak afsigt utan i svaghet, och gör
man det så vidt möjligt godt igen, så varder det förlåtet.
Derför har lag och straff ringa makt öfver äktenskapet; der
kan ofta, som Salomo säger, högsta rätt varda högsta orätt.
Här fins ingen annan domare än den goda viljan.

Upprepade gånger förmanar Luther, att man i ömtåliga
förvecklingar inom äktenskapet må veta förlåta och
upprätta hvarandra. »Hvad som är skedt är skedt; borta är borta;
hvem kan upphemta igen det rent förlorade! Sen framgent
till, att intet sådant mera sker, och tillgifve och förgäte det
skedda, skonande hvars andras samvete. En klok läkare gör
rätt om ban spar läkemedlet så länge menniskan är frisk;
men låter han den sjuka förblifva ohjelpt för att spara
läkemedlet, så är han en narr. Så här. Den som drifver sin rätt
så långt att han sätter samvetet i sticket heldre än att afstå
något af rätten, han är den största narr på jorden. Att lära
och veta det rätta är ingen konst, men att bruka det rätta och
hålla det inom gräns och mål, så att det ej gör öfvergrepp —
det är konsten.»

Vigten och helgden af moderns kall sätter Luther
utomordentligt högt. Den ömma omsorg en moder egnar sina
små barn är, säger han, för henne en sådan prydnad, att i
jemförelse dermed sammet, perlor och guld äro blott såsom
en gammal söndrig och lappad tiggarpåse. Utaf sådan fostran
kominer all god sed och styrelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free