Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fil
1 allmänhet ser det ut som hade Luther velat i slägtets
förökelse se äktenskapets högsta ändamål. Så anföres i hans
bordsamtal ett yttrande, hvari han gifver qvinnan såsom moder
långt högre ära och betydelse än som hustru. Likväl talar
han esomoftast med inträngande allvar om helgden af det
personliga förhållandet mellan två makar. Så säger han: »En
man kan väl tillåta, att hans hustru älskar pigorna, hemmet,
bohaget, husdjuren, m. m. Men med den kärlek, hvarmed
hon bör älska honom, unnar han henne icke att älska någon
annan än honom allena. Ja, han vill, att hon för hans skull
försakar allting, såsom ock å sin sida hustrun vill hafva det
af mannen.»
Särskildt betecknande äro de olika uttryck af hans eget
förhållande till sin hustru under olika skeden af deras
äktenskap, som anföras af en hans biograf. Först skrifver han en
kort tid efter sitt giftermål: »Min Käthe är mig lydig och i allting
till viljes och gör mig, Gudi vare tack, mer nytta än jag vågat
hoppas». Efter tolf års giftermål heter det deremot, att han skulle
ej för ett kungarike vilja ge bort sin hjertans äkta maka, som
alltid varit honom huld och trogen.* Att det icke var genom
blott viljelös undfallenhet som Katharina Bora tillvunnit sig
detta kärleksfulla beröm bevisas bäst af det halft satiriska
smeknamn Luther gaf henne, i det ban kallade henne herr Käthe.
Vi måste stanna här. Naturligtvis kunde, ur de skrifter
som vi genomgått, många uttryck anföras å båda sidor, som icke
alldeles öfverensstämma med dem vi meddelat.** Men
grunddragen, det väsentligt betecknande för båda sidornas åsigter,
tro vi oss hafva upptagit, och hafva nu blott att, med en
jemförande öfverblick, afsluta våra anteckningar.
* Anfördt efter Böhmert.
** Främst är måhända detta händelsen med Luthers uttalanden,
hvilka icke såsom Vives finnas samlade i ett arbete, utan måst uppletas
i hans sändebref, ströskrifter och predikningar. Af Erasmus hafva vi
endast haft Rousselots anföranden att tillgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
