- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
25

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v.

Vi hafva redan i början antydt de grundskillnader, som
förefinnas mellan renässancens och reformationens pedagogik.
En väsentlig sådan finna vi mellan det bestämda förbud,
Vives uppställer mot att låta qvinnan syssla med undervisning

— »eftersom hon är ett bräckligt käril med svagt omdöme»

— och Luthers enkla yrkande, att man måste uppfostra
»mästarinnor» så väl som »mästare» för ungdomens upplärande,
för hvilket ändamål reformatorn till och med uppkastar de
första förslag till särskilda bildningsanstalter för
skollärarinnor.*

En annan olikhet, som vi redan antydt, är Vives’ yrkan på
klassisk bildning för de förnäma, och Luthers kraf på
upplysning för alla, jemte högre odling för dem, som dertill
erhållit anlag, de må tillhöra furstarnes eller »gemene mans» barn»
döttrar så väl som söner.

Äfven formen för dessa skrifters framträdande förråder å
ena sidan ett aristokratiskt, å den andra ett demokratiskt
skaplynne. Erasmus och Vives författade nämligen alla sina
pedagogiska skrifter på latin, hvarifrån de sedan öfversattes
på de flesta lefvande språk. Luther skref deremot sina på
sitt modersmål, hvarefter Melanchton öfversatte dem på latin.

A båda sidor är man för sin tid utomordentligt frisinnad,
pjrasmus dialog skulle förträffligt fylla en plats i litteraturen
om den nutida qvinnofrågan. Dråpligt skildras Abbéns
häpnad vid anblicken af »damens» klassiska bokförråd, damens
hänvisning till sin man, som gillar hennes studier, samt
till sina lärare, abbéns egna munkar, hvilka med deltagande

* Märkligt är att efter 300 år detta Luthers enkla yrkande ej helt
segrat inom hans eget fädernesland. Annu i dag finna vi nämligen af
förhandlingar från allmänna läraremöten eller skolkomitéer i Tyskland,
huru man strängt söker hålla lärarinnorna under det streck, som
upp-dragits mellan den qvinliga och manliga lärarebildningen, förmenande
att högre insigt skulle hos qvinnan lätteligen alstra högmod, hvarför ock
de lärarinnor, som undantagsvis åtrå en sådan, må lemnas att på egen
hand tillvinna sig den, utan stöd af allmänna medel. Ja, icke nog här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free