- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondesjette årgången. 1884 /
38

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3K

funnos, som ansågo det vara »en grym inkonsekvens att
lemna kvinnan tillstånd att sträfva till ett mål, men vägra
henne den utväg, som statens skolor gåfvo mannen för att nà

o*

målet. Denna sunda åsigt var dock vid närmare påseende
de obotfiirdiges förhinder. — Men kvinnan och hennes rätt hade
ock sina talangfulla försvarare N. S. v. Koch, A. R. v. Kraemer,
C. M. Björnstjerna m. fl. Svensén hade ej varit medlem af
utskottet, men inom bondeståndet fick han tillfälle att försvara
sin motion, ehuruväl motståndet var minst inom detta stånd.

Frågan remitterades åter till utskottet. Ett nytt
utlåtande inkom till riksdagen, kritiserande de olika
reservationerna m. m, och i hufvudsak lika med det föregående,
äfven det åtföljdt af reservationer af af Klint, Ribbing, Isberg
och 11. Cederström. Utlåtandet föranledde ånyo diskussioner,
godkändes dock af de två lägre stånden, men afslogs af
presteståndet, Ridderskapet och adeln stannade vid ett
förmed-1 ingabeslut. Frågan afgjordes då, såsom fallet ofta var vid de
gamla ståndsriksdagarne, af ett förstärkt utskott, uti hvilket
förslaget, segrade.

Om ock det egendomliga och oegentliga sättet af en del
frågors behandling vid ståndsriksdagarne var orsaken till

o r- o

■denna seger, ett faktum är, att den sista ståndsriksdagen
sålunda uttalade sig för utvidgandet af kvinnans medborger-

C? ö c

liga rättigheter liksom för att tillfälle mA beredas henne att

O ~

aflägga nödiga kunskapsprof, och att riksdagen i dessa frågor
inlemnade en skrifvelse till regeringen. En följd däraf kan man
anse det vara, att Kongl. Maj:t medgaf år 1869 kvinna rätt
att aflägga studentexamen och 1873 akademiska examina. Det
återstår ännu många konsekvenser att draga ur det ofvannämnda
märkliga utskottsbetänkandet, som väl torde kunna behöfva om
läsas än en gång af herrar riksdagsmän. Vi vilja dock
medgifva att flere af dessa konsekvenser ännu ej äro tidsenliga och vi
påminna här, hvad vi i vår inledning med andra ord yttrade, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1884/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free