Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Bland karaktärerna är Ulrichs mor, smedshustrun, som rymde
från mannen och sedan lefde i lägret och slutligen mördades af
en full soldathöfding, bäst skildrad liksom onekligen hjälten är
minst lyckad.
Det sista arbetet inom vår svenska litteratur, som
behandlar historien i romanens form, är Strindbergs Svenska Odén
och Äfventyr, ett arbete som väl tål en granskning.
Författarens afsigt är att i en rad af noveller skildra vår inre
kulturutveckling. Han lemnar åsido de historiska
personligheterna, och det synes en god sak, och vill gifva skildringar
från folkets verld. Uppgiften är dock vansklig, då vår
kulturhistoria ännu är så ofullständigt känd, och misstag i
teckning af de yttre detaljer finnas tvifvels utan, om ock
författaren sökt undvika dem. Endast, medeltiden och
reformation stideh varfvet äro afslutade, så att ett nu gifvet omdöme
måste modifieras alt efter den afslutning, som författaren
ger sitt arbete.
Värd vår beundran är den åskådlighet, författaren ger
med blott några få ord åt den yttre omgifningen, den skärpa
och konsekvens, med hvilka han tecknar sina karaktärer, och
hvilka ej äro vanliga inom detta område. Han målar för oss med
några få penseldrag taflor, hvilka lifligt fästa sig i vårt minne
såsom dou livarmed» Odlad frukt» eller »På godt och ondt» börjar
och flera i berättelsen »Utveckling». Alla dessa enkla bilder
framställas mästerligt., och framkalla hos läsaren en ypperlig
stämning. Det är en god realists stil. Men Strinberg är äfven
realist i den modärna, oegentliga meningen af ordet, att
han ej skyr de svarta taflorna. Dock, såsom redan nämnts,
i den historiska diktningen kunna de stundom behöfvas.
Skuggorna äro skarpa, men vi finna ingenstädes det vidriga.
En viss råhet i stilen, som då och då framskymtar, ursäktas
här lättare än i andra arbeten af samme författare rörande vår
egen tid, ja här kan den understundom bidraga till att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
