Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Önskande att erhålla litet närmare uppgifter om den
verksamhet, som utöfvats af Centralinstitutets mera framstående
qvinliga alumner, hafva vi vändt oss med skriftliga
förfrågningar till fröken Concordia Löfving, en af dem som arbetat
trägnast så väl på teoriernas som praktikens område, synnerligast
inom skolgymnastiken, hvilken väl bör tillerkännas en
framstående plats inom den preventiva läkekonsten. Vi vände oss,
som sagdt, till fröken C. Löfving, och erhöllo af henne i
enskildt bref några i hast upptecknade, men synnerligt rikhaltiga
meddelanden, ur hvilka vi taga oss friheten att anföra följande:
Mellan åren 1865 och 1884 hafva, enligt matrikeln, 146
qvinliga elever tagit afgångsbetyg från Centralinstitutet. Antalet
varierande mellan fyra ocli tjugu för hvarje kurs. Så vidt jag kan finna,
är det blott ett mindre antal af dessa, som utöfvar någon mera
sjelfständig verksamhet på sjukgymnastikens område, — en
mycket egendomlig omständighet, alldenstund de qvinliga eleverna, efter
livad jag hört uppgifvas, ej sällan aflägga en bättre
utgångsexamen än de manliga, /letta ehuru de förra oftast inkommit med
mycket mindre förkunskaper än de senare, af hvilka studentexamen
fordras för inträdet.
Inträdesfordringarne vid detta läroverk äro, som sagdt, icke
höga för qvinnor, och det förhåller sig verkligen så, att jag ännu
i dag är den enda af Institutets qvinliga alumner, som före
inträdet derstädes aflagt en mot inträdesfordringarne för de manliga
eleverna svarande examen; jag hade nämligen några år förut
tagit fullständigt diplom vid Högre lärarinneseminariet. Hvad
som förmådde mig att, i stället för att nöja mig med de insigter
jag förvärfvat å Seminariet (ökade under ett längre vistande i
Paris för parallelstudier i franska och latin), börja ett nytt
studium som måste medföra både försakelser och ansträngningar, var
dels den hos mig så småningom mognade åsigten, att ingen
bildning vore fullständig, i hvilken ej inginge cd verklig kunskap om
sättet och medlen att midt under de stränga fordringar, som
civilisationen eller vår egen vetgirighet ställer på vår fysik, kunna
bevara helsan, dels och ännu mer, öfvertygelsen, att den som i något
afseende egnar sig åt uppfoBtringskallet, bör känna
menniskonaturen såväl till dess fysiska som till dess andliga sida. Det var
med ett ord samma uppfattning, som jag sedermera på grund af
fackkunskap utvecklat i mina såväl här hemma som på flera stäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
