Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
och folk bedraga, och med obilliga pretentioner sig dyrka
låta: utan att Gudfruktiga, ärbara och försigtiga qvinnor
dertill brukas och de andre billigt derifrån stängas och
hållas».
På hvad sätt de skulle blifva »vid sådant verk vane»
upplyses icke. Under det »den store rikshushållaren» Karl XI
med jernhård hand genomförde reduktionen, var hans gemål,
den milda drottningen Ulrika Eleonora, »derpå betänkt, huru
man med tiden öfver allt uti vårt k. fädernesland, dem
nöd-lidandom ej till ringa hjelp och tröst, förståndiga och uti
konsten öfvade jordegummor förskaffa skulle: befallde
derföre sine Lifmedici att upprätta ett skriftligt förslag på hvad
sätt sig detta bäst kunde göra låta. Deras underdåniga
pro-ject bestod deruti, att här skulle, som uti Frankrike, ett
Hospital upprättas, hvaruti de fattiga med lifsfrukt välsignade
hustrur ej allenast förlossas och skötas, utan ock alla de,
som sig till jordegummor begifva ville, der läras, undervisas
och öfvas kunde, förrän de fingo frihet att allmänt, så på
landet som i städerna, få idka denna konst. Hvilket goda och
högst nödiga verk utan tvifvel ock hade fått sin fortgång,
om ej Gud hade dessa milda ögon, fäderneslandet till största
sorg, så snart (1693) tillyckt och igenslutit». (Anfördt efter
Johan von Hoorn.)
Att drottningen icke kunde utföra denna sin vackra
tanke, på samma gång hon ju af sin egen kassa på allt 6ätt
sökte mildra bitterheten hos en mängd familjer, som genom
reduktionens skoningslösa framfart blifvit bragta till
tiggar-stafven, är lätt förklarligt.
Denna märkvärdige man, Johan von Hoorn, som med rätta
kan kallas den inhemska förlossningskonstens fader, hade
måhända redan i gossåren blifvit påverkad af hvad han sjelf
omtalar, nemligen att hans faders första hustru i en fyra dygns
barnsbörd »gaf upp andan i mannens armar, honom till en hjer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
