Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•313
Ar 1883 utkom i Paris ett väl skrifvet arbete af
juris-doktorn Léon Giraud. kalladt »Essai sur la eondition des femmes
en Europé et Amérique», i hvilket arbete kvinnans politiska
rösträtt framhålles såsom nödvändigt för att skaffa henne
en fast och aktad ställning i samhället. Detta arbete
under-stäldes franska akademien, hvilken af en amerikanska, M:rs
Botta, erhållit ett pris att utdela åt den författare, som bäst
behandlade ämnet om kvinnans ställning. Nämnden, som
skulle utdela priset, ansåg dock Girauds arbete alt för
radikalt, mot hvilket beslut två af nämndens ledamöter reserverade
sig, nämligen Alexander Dumas och Legouvé, den berömde
författaren till sL’histoire des femmes». ’)
Att frågan om politisk rösträtt för Frankrikes kvinnor
har kunnat uppstå och vinna så pass mycken genklang, ha vi
sökt förklara ur den franska grundlagen och den franska
nationalkaraktären. När man ser på hela det franska folkets
uppfattning af kvinnofrågan, synes det dock, som nötte man i
dylika strider bort en onödig kraft. I ett land med en sådan
uppfostran, sådana seder och sådan lagstiftning för kvinnan,
som vi finna i Frankrike, torde hon och de män, som intressera
sig för hennes framtid, hafva frågor af långt större betydelse
att lösa än den om rösträtten, liksom det äfven ifrån liberal
synpunkt kan ifrågasättas, om tilldelandet i detta nu af en
dylik rösträtt åt kvinnorna skulle medföra lycka åt Frankrike.
Innan vi öfvergå till en redogörelse för de andra frågorna,
vilja vi nämna, att nationalförsamlingen nyligen antagit ett
förslag af en moderat medlem, Georges Roche, hvilket kan anses
såsom det första steget på vägen till medborgerliga rättigheters
erhållande. Roche har nämligen föreslagit, att kvinliga hand-
c n » c
lande — och Frankrike torde äga flere sådana än något annat
land — skola få samma rätt som de manliga att välja handels-
’) Priset tillföll det ofvan i noten sidan 298 nämnda arbetet af
Eousselot: L’histoire de l’éducation des femmes.
Tidskrift för hemmet. 26:te årg. 6:te häft. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
