Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•320
älskarinnor. Det finnes för dem ingen skilnad mellan
jungfru Maria och Louise Michel.»
I de orden ligger ock i själfva verket grunden till att
det liberala, det radikala Frankrike till och med, söker så
litet befordra kvinnans bästa.
»Louise Michel» den intransigeuta kvinnan, socialistens
kvinna, för hvilken ej finnes familj, ej moderspligter, som
lefver för politiken och endast genom petroliilägorna
skymtar en ljusare framtid, skrämmer lagstiftarne att
företaga äfven nödvändiga reformer. Om ock Girardins, Dumas
in. fi. åsigter stundom bära en färg, som kan komma den
sanna frihetens vänner att stanna och undra, så blir detta
på ett helt annat sätt fallet, när tal blir om de rena
socialistiska skriftställarne, för så vidt dessa äro vänner af kvinnans
framåtskridande. Vi veta, att det ej är fallet med alla.
Proudhon uttalade sig inkonsekvent om kvinnan, men dock på det
hela taget reaktionärt, och vi hafva inom vår litteratur sett
liknande reaktionära sträfvanden.
De skäl för könens likställighet, som de rena
socialisterna begagna, kan man få lära känna i en i Paris nyligen
utgifven brochyr »La femme et la révolution» af Frederic.
Stackelberg. Man måste dock anse att den bevisföring, som
i detta arbete gör sig gällande, på det hela taget ej är så
bindande, som den vi finna t. ex. hos Max Nordau i hans
bekanta arbete. Står jag på rent materialistisk grund, sätter
jag högst den materiela kampen för tillvaron, blir kvinnan
efter i striden och mer eller mindre förtrampad. Dc
socia-listisk-materialistiska skriftställarne, som yrka på könens
jämnlikhet, införa — mot sin vilja antagligen — känslosvärmeri
och inkonsekvens i läror, som de anse endast hvila på förståndet.
De socialistiska kongresser, som tid efter annan
sammanträda i Frankrike, hafva, för så vidt det gäller kvinnans
politiska rättigheter, uttalat sig mycket olika. Le congrès
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
