Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Tekniska läroverkets i Örebro historia av lektor Otto Gallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 6 O TT O G ALLAN D ER
det som en stor brist, att där ej fanns en elektroteknisk fackavdelning.
År 1903 inlämnade en av skolans lärare, fil. dr. E. F. Almén, ett förslag
till påbörjande av undervisning i elektroteknik. Detta vann emellertid ej
nödigt beaktande. Förf. till denna uppsats sökte då genom att införa fri-
villiga laborationer höja undervisningen i fysik. Sedan dessa laborationer
pågått några år, framlades ett förslag att inorganisera dessa i den ordinarie
undervisningen. Planen var att på detta sätt få fram elektroteknisk under-
visning och så småningom en elektroteknisk fackavdelning. Även detta för-
slag stötte på för stort motstånd, och under den tid — 1907-1912 — som
en av Kungl. Maj :t tillsatt kommitté arbetade på omorganisation av den
lägre tekniska undervisningen, var det lönlöst att söka åstadkomma något
nytt, som var förenat med ökade utgifter.
År 1912 utkom nämnda kommittés utlåtande i tre digra volymer, skrivna
av dåvarande lektor V. Abenius. Vad Tekniska elementarskolan i Örebro
beträffar, påyrkades i detta utlåtande, att den skulle ombildas till en två-
årig maskinfackskola och en likaledes två-årig elektroteknisk fackskola.
Rektor M. Starck underkastade utlåtandet en skarp kritik i en broschyr,
som distribuerades bland intresserade. Även förf. till denna uppsats bidrog
till kritiken särskilt genom en artikel i Svenska Dagbladet den 12 oktober
1912. Båda dessa kritiker sökte påvisa omöjligheten att på två år nå full-
goda resultat men instämde i kommitténs yrkande på ökad specialisering.
Åtskilliga industrimän ställde sig även mycket betänksamma mot kommitté-
förslaget. Resultatet blev, att betänkandet tills vidare ej föranledde någon
åtgärd. Behovet av elementär elektroteknisk utbildning var emellertid
trängande, och förf. framlade därför inför skolans styrelse ånyo sitt för-
slag om inrättandet av ett fysiskt laboratorium. Landshövding Karl J. Berg-
ström intresserade sig varmt ej blott för detta förslag utan även för dess
vidare syftning. Inom kollegiet funnos dock energiska talesmän mot utvidg-
ningen. En fullständig plan till en elektroteknisk fackavdelning utarbetades,
och stadens myndigheter understödde förslaget genom att förbinda sig be-
kosta inredning av laboratoriet samt genom att ställa stadens elektriska
maskiner m. m. till skolans förfogande sådana tider, då de ej behövdes för
stadens ändamål. Dåvarande ecklesiastikministern var intresserad för
nämnda strävanden men ansåg sig ej böra framlägga proposition om inrät-
tande av en elektroteknisk fackavdelning. Riksdagsman E. A. Nilson fram-
bar därför vid 1914 års ordinarie riksdag motion om inrättande av en dylik
fackavdelning vid skolan. Denna motion låg på statsutskottets bord, då
riksdagen upplöstes men framlades ånyo av samma motionär för den ur-
tima riksdagen samma år. För att motionen skulle få större utsikt att an-
tagas, utlovade grosshandlare Erik Åqvist att genom en donation av 10000
kr. bekosta anskaffningen av maskiner och mätinstrument, därest riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
