Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruvdrift gemensamt av ingenjör Gustaf Bring och disponent Hj. Eriksson - I. Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
GUSTAF BRING OCH HJALMAR ERIKSSON
så att det följde dennas fram-
och återgående rörelse. Fram-
matningen av borrmaskinen
gjordes för hand med en skruv.
Borren voro massiva och van-
ligen med korsformiga skär å
de korta, samt mejselskär å de
långa, ungefär som handborr.
Borrningseffekten var låg och
översteg med de stora maski-
nerna, vilka fordrade liera man,
sällan det dubbla av vad en
man kunde åstadkomma med
handborrning. I början av 1900-
talet började dock s. k. baby-
maskiner för en man alltmer
komma i bruk, vilket medförde
en avsevärd höjning av borrade
meter per man och dag.
År 1904 infördes de första
borrmaskinerna av en helt ny
typ till Dalkarlsberg. Dessa
voro s. k. hammarborrmaskiner
med ihåliga, borr, genom vilka
en vattenstråle under tryck leddes till borrhålets botten och dels bort-
spolade borrmjölet, dels höll borrskären avkylda. Sedermera har tryck-
luft också kommit till användning för spolning av borrhålet. Gemensamt
för alla hammarborrmaskiner är, att borret står stilla mot borrhålets botten
och påverkas av en kolv eller hammare inuti maskinen, vilken slår på
borret med en hastighet av ända upp till ett par tusen slag i minuten.
Borren äro vanligen sexskäriga, med tre eggar lagda i kors. De första ham-
marborrmaskinerna voro ganska ohanterliga även de, med en vikt av 70 kg.
mot 120 kg. för de större stötborrmaskinerna.
Det verkliga genombrottet inom borrmaskinstekniken kom 1906 med in-
förandet av små hammarborrmaskiner utan stativ, s. k. handborrmaskiner
av samma utseende som verkstadsnithammare. Den första borrmaskinen
av denna typ i Sverige torde ha varit den amerikanska världsfirman
Ingersoll-Rands "Little Jap". Ungefär samtidigt började borrmaskiner
tillverkas inom landet och vikten minskades nu ända till överdrift ned till
7 kg., små leksaker, som ledigt kunde hållas med en hand men det oaktat
hade vida större borrningseffekt än de gamla tunga stativborrmaskinerna.
Fig. 2. Atlas bergborrmaskin
*Handmaskim>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
