- Project Runeberg -  Tekniska föreningen i Örebro 1875-1925 : Minnesskrift /
53

(1925) [MARC] [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruvdrift gemensamt av ingenjör Gustaf Bring och disponent Hj. Eriksson - II. Sovring och anrikning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUVDRIFT 53
principer. Malmen, som från gruvan kommer i form av stora stycken eller
block, nedmatas i tuggare, där den krossas till lämplig storlek.
Efter krossningen avskiljes den uppkomna mullen genom att malmen går
över siktar eller galler. De grövre styckena framföras på transportband av
gummi eller bomull. Banden äro vanligen av stor bredd (6(X>— 800 mm.)
och framföras med liten hastighet (0,2—0,3 sek.-meter). Utmed bandens
sidor äro pojkar utplacerade och allt eftersom malmen framskrider bort-
plockas stycken, som bestå av ofyndigt gråberg eller äro för fattiga att
kunna medtagas som malm. Den tillräckligt rika malmen medföljer bandet
och nedföres i en ficka, för att sedan fortsätta till hyttorna.
Den frånsiktade fina mullen är vanligtvis fattig. Vid en del gruvor, som
exempelvis inom Gellivare malmfält, kan det dock förekomma, att mullen
är tillräckligt rik att tagas som malm. Innehåller mullen magnetisk järn-
malm, behandlas den ofta på magnetiska separatorer, då magnetiska stycken
utvinnas. Resten, som vanligen innehåller omagnetisk järnmalm, får jämte
mellanprodukten från plockningen underkastas ytterligare krossning och
anrikning. Vid sulfidmalmer såsom svavelkis, koppar-, bly- och zinkmalmer
m. fl., kan sovringens första del ävenledes utföras på nu skildrade sätt.
Den frånsiktade mullen kan dock i regel ej vidare bearbetas i torrt tillstånd,
utan får krossas, blandas med vatten och anrikas på våta vägen.
De maskiner, som användas för skrädning och sovring, voro förr släggan
och skrädhammaren, numera är det tuggare, siktar, transport- och plock-
band samt magnetiska separatorer och någon gång som i Grängesberg,
gr ovsättmaskiner .
Tuggare utföras numera även i Sverige av stora dimensioner. Så kan
nämnas, att vid svenska verkstäder tillverkats tuggare av Blakes typ med
] .5X2.1 m. öppning och krossar av Gates typ med 3.7 m. vidd å inmatnings-
tratten. Båda dessa typer användas för krossning av Kirunamalm. Den
senare krossen har en motor om 300 hkr. och en garanterad krossnings-
förmåga av 300 ton malm pr timma till 100 mm. stycken. I verkligheten
krossar den dock betydligt mera.
Av siktar användas dels fasta galler bestående av med bestämda mellan-
rum och med viss lutningsvinkel lagda stålstänger, dels för finare korn
plansiktar. Plansiktarna, som äro utförda hängande i träfjädrar enligt en av
italienaren Ferraris föreslagen konstruktion, äro effektivare än de förr an-
vända trumsiktarna (tromlar), men hava den olägenheten, att de gärna
överföra sin skakande rörelse till omgivningen. De fordra därför kraftiga
huskonstruktioner.
Transport- och plockband äro av amerikanaren Robins konstruktion och
bestå av ändlösa gummi- eller med tjära inpregnerade bomullsband, som
föras över breda remskivor och uppbäras av rullar. Livslängden hos dylika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:03:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tforebro/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free