Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnhanteringen av överingenjör Harald Almqvist - Malmernas behandling före smältningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 HARAL D- A L MQV I S T
ning, införandet av arbetsbesparande maskiner m, m., kunde även tillverk-
ningen ske i större skala. Denna genombrottsperiod ligger just i 1870-
talets början. Sedan dess har utvecklingen gått framåt med stora steg.
Trots våra stora rikedomar på järnmalmer har dock vår järnhantering
icke kunnat utvecklas till så stora dimensioner som många andra länders,
beroende på vårt lands absoluta brist på gasrika eller för järnhanteringen
lämpliga stenkol. För tackjärns framställning eller för reduktionsändamål
äro vi därför fortfarande i huvudsak hänvisade till det ur våra egna skogar
hämtade bränslet, träkolen, under det att importerade stenkol måste an-
vändas för alstring av mekanisk energi och för upphettningsändamål. Trä-
kolen äro visserligen numera dyra, men i gengäld äro de fria från svavel,
fosfor och andra oarter samt möjliggöra därför framställning av ett tack-
järn, som i renhet överträffar utlandets. Våra rena järnmalmer bidraga
även till det svenska järnets erkänt goda egenskaper, och båda dessa fakto-
rer äro de grundläggande orsakerna till den svenska järnhanteringens fort-
bestånd, trots den år från år starkare konkurrensen från andra länder
med billigare råvaror och framställningskostnader.
En bidragande orsak till vår järnhanterings utveckling har varit och
är Bergslagernas rika tillgång på naturkraft: vattenfallen. För järnverkens
drift voro dessa under tidigare skeden absolut nödvändiga. Järnverken
anlades alltid omedelbart intill fallen för att med vattenhjul och seder-
mera med turbiner kunna driva bälgar, hammare och valsverk. Ångmaski-
nens införande förändrade härutinnan föga, ty denna drivkraft blev i regel
för dyrbar. Med elektricitetens utveckling och möjligheten att överföra
elektrisk energi ha nya banor öppnats. Under de sista decennierna har
man dessutom mer och mer börjat använda den ur vattenfallen erhållna
elektriska energien icke endast till drivkraft, utan även till upphettnings -
ändamål, d. v. s. som ersättning för bränsle vid järn- och stålframställ-
ningen. På hithörande problem arbetas oavbrutet, och Sverige har varit
bland de banbrytande länderna på detta område inom järnhanteringen.
Efter dessa mera allmänna betraktelser skola vi nu övergå till en kort
beskrivning av de tekniska framstegen under 50-års perioden.
MALMERNAS BEHANDLING FÖRE SMÄLTNINGEN
För malmens röstning användes nästan uteslutande den av E. Westman
på 1850-talet konstruerade och efter honom uppkallade schaktugnen. Denna
typ har endast undergått vissa detaljförändringar och användes än i dag
för röstning av styckemalm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
