Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnhanteringen av överingenjör Harald Almqvist - Tackjärnstillverkning - Smidesjärns- och ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TUf>E.N TON
9oo
HARALD A LM Q V I ST
TUbENTON.
900
1875 1880 1885 1890 18% 1900 1905 1910 1915 »920 1925
i^. 5. Tackjärnstillverkningen i Sverige 18J5 — ig2^
ningen vid en modern blästermasugn är c :a 55 hl. pr ton. Träkolsförbruk-
ningen i de svenska masugnarna omkring år 1875 var c :a 70 hl. pr ton.
vSveriges enda fullt moderna koksmasugnsanläggning med koksnings-
verk uppfördes vid Oxelösund åren 1914 — 1916. Masugnen är 26 m. hög
och utrustad med 3 st. Cowpervarmapparater och har en dygnsproduktion
av 170 ton. De fem masugnarna vid Domnarfvet ombyggdes åren 1910 —
1913 för koksdnft och kunna vardera producera c :a 80 ton tackjärn pr
dygn. Hyttorna vid Degerfors, Bångbro och Avesta kunna även vid behov
ställas för koksdrift.
En grafisk framställning av tack järnproduktionen i Sverige åren 1875
— 1925 framgår av hg. 5.
SMIDESJÄRNS- OCH STÅLTILLVERKNINGEN
uora ovan nämnts utgör 1870-talets början en vändpunkt i järnhante-
ringens historia, emedan vid denna tid nya färskningsmetoder infördes.
Förut voro lancashire- och wallonmeto derna de förhärskande, enstaka
Franche-Comté och puddelverk funnos även. Det härvid framställda väll-
järnet var segt och mjukt, men framställningsmetoderna lämpade sig icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
