Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnhanteringen av överingenjör Harald Almqvist - Smidesjärns- och ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN H A N T E R I N GEN
TD5ENTON
roo
ii
60O
:::::::±i:::::;
II A \
500
:: jnrr"
++r –y–
-400
..____4]~:" ~"
.__./ 1/ i
30O
Pt.
200 *.-\*’ t *- ’ ■>-’’"" \ r^,j,_
t—
100 - - +"’
:„__:::–,
*\ -
\
- - - - v*-
73
TUSE.N TON.
V O Q
6 OO
500
-40O
300
200
IOO
1875 e>o 85 30 35 »900 05 10 15 20 )925
Z 7 /^-. d. Väll- och götjärnstillverkningen i Sverige 1875 — ?9 2 5
välljärn göt järn
för massproduktion, och dess användningsområden hava även oupphörligt
minskats. Tillverkningen av välljärn uppgick år 1875 till c:a 200.000 ton,,
nådde ett maximum under 1892 med c :a 235.000 ton för att 1917 vara nere
i c:a 115.000 ton. Det var med göt järnprocessens införande, som järntill-
verkningen i större skala kunde begynna.
Bessemermetoden infördes i Sverige av F. G. Göransson redan år 1858
men tog ej riktig fart förrän vid 70-talets början, då ej mindre än 19
bessemerverk funnos med en årsproduktion av c :a 22.000 ton. Alla dessa
ugnar tillverkade sur metall; den basiska (Thomasprocessen) infördes i
början av 1890-talet vid ett par järnverk, varav den största anläggningen
är Domnar f vet, med 4 st. konvertrar, vilka så småningom ökats i kapacitet
frän 6 till 15 ton pr insats. Den totala produktionen vid normal drift vid
järnverken av sur och basisk bessemermetall kan nu uppgå till c :a 100.000
ton pr år.
Martinprocessen infördes år 1868, då en liten Siemens regeneratorugn
anlades vid Munkfors. Ett par andra järnverk införde även metoden, men
årstillverkningen var ännu 1875 endast c:a 150 ton. Den ökades emellertid
raskt, då järnverken allmänt började anlägga större ugnar, så att f . n. c :a
500.000 ton kunna tillverkas i både sura och basiska ugnar. Största delen
av martinmetallen tillverkas i basiska ugnar, där företrädesvis material för
mjukt järn och stål samt för stålgjutgods f ramställes, under det att den
sura metoden mest användes för hårdare stålsorter och specialstål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
