Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Teknikens utveckling på några olika områden inom byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 6
AXEL ERIKSSON
karakterisera det systematiska
utprovandet av materialiernas
egenskaper och det därpå grun-
dade bedömandet om deras
lämplighet för sitt ändamål. Ma-
terialundersökningarna hava un-
der de sista åren fått en betydligt
ökad omfattning inom det bygg-
nadstekniska området. Statens
Provningsanstalt har fått nya
tidsenliga lokaler och utrustning,
så även den nya Tekniska Hög-
skolan. Vid Chalmers tekniska in-
stitut har länge undersökningar
av byggnadsmaterial bedrivits och
vid en del övriga tekniska skolor
har laboratorier inrättats, huvud-
sakligen avsedda för undervis-
ningen.
Man får icke tro, att detta in-
förande inom byggnadskonsten
av sträng teknik verkar förkvä-
vande på arkitekturen och på in-
dividualiteten i konstnärligt avse-
ende. Snarare giver det större
frihet för arkitekten att följa
egna vägar, då han beträffande material och konstruktioner genom undersök-
ningar kan göra sig förvissad om möjligheten av deras användning. Vid byg-
gandet av Stockholms Stadshus var t. ex. en materialprovningsanstalt inrät-
tad på byggnadsplatsen, där kontrollprov utfördes å materialierna och experi-
ment verkställdes samtidigt som vetenskapliga undersökningsserier pågingo.
Jämsides med materialtekniken, eller kanske riktigare ett gott stycke
före, har byggnadsstatiken utvecklat sig till en vetenskap på hög stånd-
punkt, vilken starkt tagits i anspråk. Det är de nya konstruktiva materia-
lierna järn och armerad betong, som visat behovet inom byggnadsyrket av
ingeniörer med god teknisk bildning för beräkning av dessa de bärande
konstruktionerna. Å andra sidan hava de möjligheter, som de nya materia-
lierna givit, stimulerat till utveckling av de matematiska vetenskapernas an-
vändning för hållfasthetsberäkningar. Vad särskilt den armerade betongen
beträffar, så kan man under de senaste åren konstatera en synnerligen intim
samverkan mellan de teoretiska hållfasthetsberäkningarna och mäter ial-
Fig. 5. Mur pel are efter tryckprov
(Stockholms stadshusbygge)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
