Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIKENS UTVECKLING 103
Fig. 10. Grafisk framställning av
bränsleförbrukningen inom Sve-
rige under ett är. (Enl. Ingeniörs-
vetenskaftsakademiens kraft- och
bränsleutredn ingår)
torer. 1) ortens värme förbrukningstal
(klimatet), 2) bostadens form, 3) ventila-
tionen och 4) byggnadskonstruktionernas
värmeisoleringsförmåga.
Med ortens värme förbrukning stal me-
nas produkten av medeltemperatur skill-
naden mellan rumsluften och yttre luften
under eldningssäsongen och eldningstiden
i timmar. (Q = A t • Z.) Å kartan fig. 11
angivas värmeförbrukningstalen som iso-
termer. Dessa tal äro dividerade med
jooo. Vid beräkning av årliga värme-
förbrukningen genom en väggkonstruk-
tion enligt formeln W = k • Q erhålles
därför resultatet i tonCal.
Av kartan framgår t. ex., att man under
i övrigt likartade förhållanden kan hava mera än dubbelt så stor värmeför-
brukning i Gällivara, som i Karlskrona. Örebro ligger i en zon, som har större
värmeförbrukning än Stockholm.
Hur bostadens form kan inverka på värmeförbrukningen framgår av
fig. 12. I det fristående enfamiljshuset förbrukas 91 Cal pr m 3 bostadsvolym
och år under det att det för samma bostad i en hyreskasern endast för-
brukas 36 Cal. Ännu större skillnader skulle uppstå om man antager typ 1
vara en "modern" villa i L-form, försedd med glasveranda. Av figuren
framgår även, att ytterväggarna äro de konstruktionsdelar, vilka genom-
släppa största värmemängden.
Ventilationens storlek, den ofrivilliga och den avsedda, är mycket varie-
rande för olika byggnader och bostäder. Några undersökningar på detta
område, som hava allmängiltig karaktär, hava här i landet ännu icke utförts.
Ofta beräknas de värmeförluster, vilka uppstå genom omsättning av luft,
vara ungefär 20 % av de värmeförluster, vilka uppstå på grund av värme-
genomgång i konstruktionerna. För en räntabilitetskalkyl rörande bygg-
nadskonstruktionernas isolering behöver emellertid icke värmeförlusten på
grund av ventilation medräknas. Däremot inverkar densamma på beräk-
ningen av uppvärmnings anordningarnas storlek.
Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga är den faktor, som
har det största byggnadstekniska intresset av de nämnda faktorer, vilka
inverka på bostadens värmeförbrukning.
En byggnadskonstruktions isoleringsförmåga angives av värmemotstån-
det m, vilket är summan av alla de motstånd en viss ytenhet av konstruk-
tionen har mot värmegenomgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
