Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
AXEL ERIKSSON
synpunkt, och för tillgodoseende av de hygieniska kraven kräves ibland
en dyrbarare och mera isolerande vägg, än vad som är lämpligt ur värme-
besparingssynpunkt. Detta gäller stenmaterial med ringa isoleringsförmåga.
Den viktigaste frågan i detta sammanhang blir den: hur skall jag be-
räkna värdet på k och hur skall jag förfara för att på rationellaste sätt
åstadkomma god värmeisolering för minsta möjliga kostnad?
1
k- Om
_1_
Fig. 14- Värmemotständ hos en vägg
F/g. zj. Provningsresultat beträffande
v är me genom gång. (Vägg 113 och 111
hava samma stomme. Genom inläggning
av torv nedbringas värmegenomgångs-
talet k från 0,95 till 0,32)
Om en Vi.gg omgives med luft av olika temperatur, så kan temperaturen
uppmätas i olika punkter, och ett temperaturdiagram erhålles, exempelvis
som fig. 14 visar. Så fort en temperaturskillnad finnes, så finnes ett värme-
motstånd. Värmemotståndet är proportionellt mot temperaturskillnaden.
Av figuren framgår, att förutom de inre motstånden, så finnes det mot-
stånd dels då värme går ifrån luften och till det fasta materialet, dels då
värme går från det fasta materialet och ut i luften på den kallare sidan.
Dessa bägge motstånd ma [ och m au kallas ytövergångsmotstånd, och
deras storlek är i huvudsak beroende på luftrörelserna. Stark blåst på
utsidan minskar exempelvis m a u avsevärt. För väggar, som äro omgivna
av relativt stillastående luft kan £ m a räknas till 0,26 och för ytterväggar
i normala fall kan£m a räknas till 0,20. Den del av det totala motstånd m,
som representeras av S m a — i regel utgörande 10 a 20 % av m — kan
en byggnadskonstruktör icke göra något åt. Däremot behärskar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
